Sjukvårdsdistrikten har inte egna pengar – en stor nota kommer att skickas till kommunerna
För tillfället finns det pengar för alla behov som uppstår på grund av coronakrisen. Det är bra att man gör vad man kan för att stöda alla som behöver hjälp, men dagen då räkningen ska betalas kommer att komma.
Mitt inne i en kris ska man vidta alla de åtgärder som behövs, för att komma ut ur krisen. Åtgärderna som behövs just nu är omfattande, så omfattande att vi måste söka jämförelser från 1940-talet för att förstå vad vi har framför oss. Hur snabbt kommer samhället och ekonomin att återhämta sig? Vissa experter talar om en period på cirka fem år, andra om en kortare tidsperiod.
Coronakrisen kommer att lämna bestående förändringar i samhället. Tröskeln för distansarbete kommer att bli lägre, näthandel kommer att bli det nya normala och att hälsa på varandra genom att skaka hand kommer att upphöra. Tiden kommer att kunna delas i tiden före Corona och tiden efter Corona. Året 2020 kommer att bli året då världen slutligen digitaliserades.
Sjukvårdsdistrikten är centrala aktörer i hanteringen av sjukvården, både då man lever i normala förhållanden och speciellt i kristider. Sjukvårdsdistrikten är relativt anonyma i förhållande till sina användare. Sjukvårdsdistrikten är samkommuner som får sina pengar av kommunerna, som äger sjukvårdsdistrikten. Oberoende av antalet sjukdomsfall, nu och de kommande månaderna, har sjukvårdsdistrikten varit tvungna att använda pengar för att höja beredskapen inför ett eventuellt kraftigt ökat behov av vård.
De pengar som nu används för att höja beredskapen kommer att synas i de fakturor som i framtiden skickas till kommunerna. Kommunernas ekonomi är sällan i bra skick, med vissa undantag. Det finns ett antal kommuner, där det bor många höginkomsttagare och där det kommunala serviceutbudet är relativt komprimerat. Bra exempel är Grankulla och Nådendal.
Man ska dock vara ytterst försiktig då man jämför olika kommuner. Serviceproduktionen ser olika ut i precis alla kommuner. Andelen köptjänster, antalet skolor, eget gymnasium inverkar mycket på mindre kommuners jämförelsetal.
En sak är säker, den kommunala servicen kommer att se annorlunda ut om några år. Hur idealist man än är så kommer verkligheten att vara brutal. Det kommer inte att finnas pengar för skolor i alla byar, det kommer inte att finnas pengar för bemannade bibliotek i alla stadsdelar och kommunernas utvecklingsverksamhet måste fokusera på ett antal hårda kärnfrågor.
Coronakrisen drabbar hela den offentliga sektorn, oberoende av tidigare ekonomisk situation. Statens stödåtgärder till kommunerna ska också betalas. Statens pengar kommer inte från en sedelpress. Den ökande offentliga skuldsättningen kommer inte att kunna skötas endast via skattehöjningar.
Behovet av pengar kommer inte att upphöra då krisen är över. Det här är inte bara en hälsokris eller en ekonomisk kris, det här är i högsta grad en social kris, som kommer att drabba många under en lång tid. Många kommer att behöva stöd i olika former, vilket ytterligare ökar de offentliga kostnaderna.
Det är redan nu dags att fundera på med vilka metoder man tar sig ur krisen. Det gäller att fundera både ur ett lokalt och ur ett nationellt perspektiv. Både privata och offentliga aktörer måste skapa sig en bild av vägen framåt. Permitteringar är en form av första hjälpen, inte en lösning på lång sikt.
Enligt Vasabladet vädjar 15 kommundirektörer i Österbotten gemensamt till regeringen att staten ska skapa jobb genom offentliga satsningar på vägar och inomhusluft. Samma grupp har också jobbat fram sex förslag för hur samhället och kommunal ekonomi kan rulla på i kristider. Nu behövs ett utökat samarbete också i Åboland.
Som bäst prövas också ledarskapet och förmågan att se framåt i alla organisationer, både små och stora, privata och offentliga. En kris kräver ett fast grepp, klara riktlinjer och en övertydlig information. De offentliga aktörerna har en stor utmaning i att nå ut till alla med sina budskap. I olika sociala medier, som når bara en bråkdel av invånarna, är det också svårt för läsaren att skilja mellan vad som är officiell information och vad som är någons personliga reflektion.
Räkningen som sjukvårdsdistrikten kommer att skicka till kommunerna kommer inte att minska av ökad aktivitet på sociala medier. Räkningen kommer tyvärr att betalas genom konkreta beslut som handlar om både nedskärningar och skattehöjningar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.