Sjukpensioneringarna minskar, men ansökningarna bland äldre ökar
Pensionsanstalten Keva ser en trend: sjukpensioneringarna på grund av arbetsoförmåga har blivit färre inom nästan alla branscher under de tre senaste åren.
— Sjukpensioneringarna har ökat under många år, men de senaste åren har de börjat sjunka så smått, säger Merja Paananen, pensionsdirektör vid Keva.
Paananen tror att minskningen beror på att vi i samhället har börjat tala om arbetsoförmåga och försöka hitta andra, bättre, utvägar än sjukpensionering.
— Vi har insett att sjukpension är dyrt och inte den enda lösningen. Har vi råd att låta personer som är i sin bästa ålder försvinna från arbetslivet? Arbetsgivare och företagshälsovården har engagerat sig och använder sin möjlighet att påverka så att folk mår bättre och stannar kvar i arbetslivet.
Men Paananen säger att det finns mycket kvar att göra.
Depression vanlig diagnos
Antalet pensioner på grund av psykisk sjukdom har ökat under en lång tid, men nu verkar trenden ha vänt.
— Sjukpensionerna för sjukdomar i stöd- och rörelseorganen har sjunkit under en lång tid, medan sjukpensionerna för psykiska sjukdomar har ökat. Men förra året sjönk även de, vilket var en glädjande nyhet, säger Paananen.
I fjol gick 1 706 personer som jobbat inom den offentliga sektorn i pension på grund av psykisk ohälsa. Det är 100 färre än 2019 och 2018. De två vanligaste diagnoserna är depression och återkommande depression.
De vanligaste orsakerna till sjukpensionering är sjukdomar som påverkar rörelseförmågan och psykiska sjukdomar. De förra står för 35 procent och de senare för 31 procent av sjukpensioneringarna.
Nyland och Österbotten utmärker sig
I förhållande till folkmängd var antalet personer som gick i sjukpension i fjol minst i Nyland, följt av Österbotten och Mellersta Österbotten.
— De regionala skillnaderna beror på faktorer som bransch, ålder, kön, arbete och socioekonomiska faktorer. Om det alls finns arbete på en ort inverkar också, säger Paananen.
I Nyland gick 934 personer i sjukpension i fjol. Det var vanligast bland personer som jobbar inom bygg-, transport-, underhållsarbete samt städ- och köksarbete. De vanligaste orsakerna till sjukpensionen var psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
I Mellersta Österbottens kommuner gick 65 personer i sjukpension förra året. Det var vanligast bland personer som jobbar inom vården och inom städ- och köksarbete. De vanligaste orsakerna till sjukpensionen var också där psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
I Österbotten gick 128 personer i sjukpension i fjol. Personerna jobbade främst inom bygg-, transport-, underhållsarbete samt städ- och köksarbete. Den vanligaste orsaken var sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Paananen utesluter inte att skillnaderna också kan ha att göra med hur arbetsgivarna och företagshälsovården i Nyland, Österbotten och Mellersta Österbotten tacklar problem som har att göra med arbetsförmågan.
Socialarbetare och bibliotekarier
Ansökningarna om sjukpension blev färre i alla åldersgrupper förra året. Undantaget var bland personer över 60 år.
Paananen säger att en orsak till att fler personer över 60 år ansökte om sjukpension kan vara höjningen av den lägsta pensionsåldern och slopandet av pensionsslussen. Många ansöker om sjukpension innan man börjar ålderspensionen.
Paananen tror inte att det blivit svårare att beviljas sjukpension, men att man försöker hitta andra lösningar.
Keva ser en tydlig ökning av antalet sjukpensioneringar bland socialarbetare och bibliotekarier. De ser även en ökning inom yrkesgrupper där sjukpensioneringarna tidigare varit få, bland avdelningssjuksköterskor, allmänläkare, specialistläkare, ambulanspersonal, säkerhetsvakter och psykologer.
Paananen säger att sjukpension är en rättighet när man inte klarar av att arbeta längre.
— Det är utgångspunkten, men det måste ändå finnas kriterier och en jämlik bedömning. Alla ansökningar kan man inte bevilja.
Keskipohjanmaa var först med nyheten om att Österbotten och Mellersta Österbotten utmärker sig vad gäller få sjukpensioneringar.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.