Carina Holm 11.10.2018 06:02

Hur vävnader reparerar skador de får till exempel av blodflödet är ett av projekten som tävlar om pengarna. Foto: Nicole van Engeland, Cell fate lab

Hur celler kommunicerar

Fysikprofessor Ronald Österbacka hoppas på spetsforskningspengar för att utveckla en helt ny teknologi för cellbiologer att hitta nya kopplingar för hur celler kommunicerar med varandra, det vill säga bioelektronisk arkivering av cellfunktioner.
– Det är ett tvärvetenskapligt projekt med cellbiologer, fysiker och teologer, som handlar om materialforskning i kombination med celler och cellbiologi.
Projektet som strävar efter spetsstatus är en del av ÅA:s materialforskningscenter Funmat, där man forskar i hur olika material växelverkar med biologiska system.

Mekanisk belastning på vävnader

Cecilia Sahlgren, professor i biologi, leder ett projekt där forskarna försöker förstå hur mekanisk belastning påverkar vävnader och organ.
– Det handlar om en stor och olöst fråga. Hur reparerar sig vävnader om skador uppstår, till exempel genom förändringar i blodflödet eller genom annan mekanisk belastning?
Hon hoppas få spetsforskningspengar för att projektet samlar specifik expertis som kunde svara på en fråga, som intresserar också internationellt.
– Hela världen undrar! Det skulle vara en fin möjlighet att sätta forskningen som bedrivs vid ÅA på världskartan. Våra fokusorgan är hjärt- och kärlvävnad och tarmen.
En aspekt i projektet som hon lyfter fram är att forskare på olika nivåer i karriärstegen deltar, från nykomlingar till etablerade forskare.
– Här finns också ett mentorskap inbakat som jag ofta saknar i Finland.

Arkiv/ÅU

Finlandssvenskar över generationsgränserna ska studeras. ÅU-foto

Finlandssvenskar i ett mångkulturellt samhälle

En annan kandidat till spetsforskningspengarna är ett projekt om finlandssvenskarnas befolkningsstruktur, säger Jan Saarela, professor i demografi med statistik och särskilt finlandssvenskarnas demografi.
– Med hjälp av registerdata identifierar vi personer med en svensk och en finsk förälder i hela befolkningen. Vi kan se både framåt och bakåt över släktled och till exempel vad som har hänt med finlandssvenskarna sedan 1970-talet och hur de positionerar sig när samhället blir allt mer multikulturellt.
Den här typen av forskning som går över generationerna har inte gjorts tidigare, eftersom forskarna inte har haft tillgång till data av den kalibern som man har nu.
– De uppgifter som vi får fram kan användas för att ge policyrekommendationer både gällande Svenskfinland och hela landet, men också internationellt, eftersom vi har de här två befolkningsgrupperna.

Mänskliga rättigheter i turbulent tid

Inom statsrätt och folkrätt hoppas professor Elina Pirjatanniemis forskningsprojekt att få spetsforskningspengar för att finna sätt att stärka människorättssystemet under en turbulent tid, då grundrättigheter och mänskliga rättigheter ifrågasätts.
– Det är fint att Stiftelsen för Åbo Akademi stöder forskning på det här sättet. Vem som än får finansiering kommer att dra stor nytta av den.

Minnesträning på nytt sätt

Projektet Brain Train 2.0 inom psykologin vid ÅA hoppas få spetsforskningspengar för en ny riktning för minnesträning.
Matti Laine, professor i psykologi, säger att nuvarande datoriserade träningssystem har visat sig ha endast mycket begränsade effekter.
– Den nya riktningen fokuserar starkt på förmågan att utveckla och tillämpa strategier för att hantera olika uppgifter.
Brain Train har också fått spetsforskningspengar tidigare.
– Den här spetsfinansieringen gör att ett projekt kan nå långt på den internationella forskningsfronten. Det är väldigt spännande och utmanande.

Arkiv/ÅU

Är demokratin hotad och hur kan man få människor att känna sig delaktiga igen är ett forskningstema. ÅU-Foto

Demokratin under hot

Kimmo Grönlund, professor i statskunskap, tävlar om spetsforskningspengarna med ett projekt om framtida demokrati.
– Vi forskar i om demokratin är hotad på olika sätt, av populister, Brexit och missnöjeskandidater, och vad man ska göra åt det? Kunde det finnas andra lösningar är missnöje?
Ett sätt kunde vara ökad delaktighet, där människor upplever att de har inflytande på politiken. På det sättet ökar beslutslegitimiteten.
– Vi vill göra en analys av alternativa modeller. Ett sätt är att simulera alternativa beslutsfattarmekanismer, till exempel diskussioner där människor tar ställning till konkreta politiska frågor, som deltagande budgetering. Vi är intresserade av mer reflekterande modeller och inte bara en folkomröstning där man bara säger ja eller nej.
Också ett projekt som förenar global och lokal historia under ledning av Holger Weiss, professor i historia, är med bland de sju projekten som nu går vidare för ytterligare utvärdering.
Åbo Akademi får sammanlagt 1,5 miljoner euro per år i spetsforskningsfinansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi i tio års tid under perioden 2019–2028. De första nya spetsforskningsenheterna inleder sin verksamhet 1.3.2019.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln