Sjöbevakaren som ledde lördagens Erstanräddning: "båtlivet kräver rätt attityd"


Ville Koskinen är chef för Nagu sjöräddningsstation. Foto: Anja Kuusisto
På måndag eftermiddag känns lördag lunchtid som väldigt länge sen. Det var då Ville Koskinen kom på jobb till sjöbevakningsstationen i Pärnäs.
Några timmar senare på lördagen for han – som är chef för sjöbevakningsstationen – och några andra sjöbevakare norrut med patrullbåt 101.
De hade fått larmet till en båtkrock som vi senare vet att krävde två liv.
Koskinen var situationsledare för räddningsoperationen men den här intervjun handlar inte om olyckan.
– Vi kan inte tala om den, polisen har tagit över den utredningen och en olycksutredning ska också göras om den.
Sjöbevakarna skapar tryggar, räddar och övervakar
Istället talar vi båtliv relaterat till sjöbevakarnas jobb. Jobbet är tudelat, dels handlar det om att finnas till och synas, skapa trygghet. Dels handlar det om räddningsuppdrag, ofta i samarbete med andra myndigheter.
– Jag kollade hastigt på statistiken för de senaste åren, säger Koskinen, och det är dystra siffror.
– När jag såg åtta år tillbaka och enbart räknade uppdrag som vi har deltagit i härifrån Nagu har antalet räddningsaktioner fördubblats.

Pärnäshamnen måndagen efter olyckan. Olycksbåtarna får inte fotograferas. Foto: Anja Kuusisto
Enbart i sommar har Pärnäs alarmerats till 80 sjöräddningsuppdrag
Fram till sista juli i sommar har sjöbevakarna från stationen i Pärnäs utfört 80 sjöräddningsuppdrag och 40 sjuktransportuppdrag.
– Det är mer än ett räddningsuppdrag per dag, och då försommaren var kall har det ackumulerat sig mot slutet av juli, säger Koskinen.
De allra vanligaste tillbuden till sjöss handlar om motorproblem och grundstötningar. Mycket anmärkningsvärt är att också krockarna till sjöss ökar.
Den gångna helgen har Nagu sjöbevakningsstation bistått vid tre olika kollisioner mellan båtar. Den allvarligaste är den som hela landet nu diskuterar.
– Det pågår också ett efterspel med alla tyckare på nätet som är sorgligt att följa. Det är absolut ingen idé med att fördöma och utdela beskyllningar eller skapa rivalitet mellan olika grupper av båtfolk.
Fler har båt än förr, båtarna är större och hastigheterna högre
– Sen är det ett faktum att större båtar har blivit vanligare och med dem har hastigheterna ökat. Det är också fler finländare i dag som har råd med båtar än tidigare. Båtar finns i alla storleksklasser och sjöleksakerna, som vattenjettar, har blivit vanligare.
En diskussion som Ville Koskinen däremot kan ha en viss förståelse för är debatten om något slags körkort för båt.
– Vi kräver ju mopedkort, så visst kan det upplevas konstigt att det inte finns krav på sjön. Diskussionen har förts i några somrar nu och det är bra den förs, men samtidigt är inte ett körkort någon självklar lösning på problemet.
Båtliv handlar om rätt attityd och respekt, respekt för andra och respekt för havet
– Båtlivet handlar nämligen om attityder. Man måste känna respekt och ha rätt inställning.
Respekten för alla andra på sjön och respekten för sjöbevakarna och det jobb de utför är faktiskt mycket allmän på Skärgårdshavet och Erstan tycker Ville Koskinen.
– Vi tas oftast emot väldigt väl, folk är vänliga och säger sig se oss som en trygghet. Nu i söndags var det många som höjde hatten till hälsning och på olika sätt visade sin uppskattning för oss.
Att det värmde också en rutinerad sjöbevakare märks, men skuggan av den gångna helgen ligger över oss.

Nagu sjöbevakningsstation är gränsbevakningens samlande namn för stationerna i Pärnäs (i bild), i Hitis och i Susiluoto i Gustafs. Foto: Anja Kuusisto
Det är till stationen i Pärnäs som de två olycksbåtarna har bogserats, men dem får man inte fotografera.
De bilder som gränsbevakningen själv har lagt ut är en annan sak, men hur det ska gå med de bilder som fotografer tagit utan lov i Pärnäs är oklart. Det övervägandet gör polisen, säger Koskinen.
Sist och slutligen finns det väl inget behov av att fotografera just de båtarna. Över dem ligger nämligen skuggorna ännu tyngre.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.