Löjtnant Rasmus Friman, vice stationschef vid sjöbevakningsstationen i Nagu, jobbade i två år som kommissarie på Ålandspolisen. Där såg han med egna ögon hur Åland har blivit en transitpunkt för både lätta och tunga droger.
– Allt finns på Åland. Du har cannabis och du har syntetiska droger. Det kommer in cirka trettio fartyg i dygnet till Åland och det finns ingen chans att övervaka allt som rör sig där.
Han beskriver hur organiserade narkotikaligor med skenmanövrar uppehåller de åländska myndigheterna samtidigt som narkotikan smugglas in i landet.
Därifrån smugglas narkotikan vidare in till Finland med både färjor och fritidsbåtar. Han misstänker också att det kommer droger från Sverige och Baltikum med fritidsbåtar.
– Det är helt klart att det förekommer smuggling med fritidsbåtar. Det är svårt för oss att undersöka alla båtar. Men om vi misstänker brott har vi bland annat rätt att göra en platsundersökning.
Friman säger att det finns flera dokumenterade fall som styrker hans misstankar. Men han är rädd för att mörkertalet är stort. Sjöbevakningen kan helt enkelt inte prioritera narkotikaspaning mitt under sommaren då man är upptagen med båthaverier, sjukdomsfall och annat akut i skärgården.

Till sin hjälp har sjöbevakningen narkotikahundar. En hund vid fören kan känna narkotikalukt och märka ut båtar.
– Under högsäsongen rör det sig enorma mängder båtar i skärgården. Sträckorna är dessutom korta i och med att dagens båtar rör sig så fort. Du tar dig lätt till Tallinn på ett par timmar eller till Stockholm på en dag.
Sjöbevakningen använder sig också av hundar för att hitta personer som fallit över bord. Dessutom har sjöbevakningen värmekameror som man kan använda för att upptäcka människosmuggling.

I flyktingkrisens kölvatten

Då Friman jobbade på brottsbekämpningsenheten i Åbo var han med om att avslöja Finlands största människosmugglingshärva genom tiderna. På bara några veckor kom 150 personer olovligt till Finland via Åbo, Helsingfors och Torneå.
– Vi upptäckte att det handlade om organiserad brottslighet. Vi kom några personer på spåret som ordnade inresorna. De som kom till Finland kom från Sydeuropa och reste via Sverige.
– Vi fick fast huvudmännen i Norden, men de som arrangerade människosmugglingen i södra Europa går ännu fria. De gick under jorden och gömmer sig. Jag ser att risken för återfall är stor.

Tror du att det fortfarande pågår människosmuggling via skärgården?

– Det gör det garanterat. Det pågår inte i samma skala som under flyktingkrisen. Men för brottslingar finns det stora summor att hämta. Enligt Europols uppskattningar rör det sig mer pengar i människosmuggling än i narkotika.

Dessutom har människosmugglingen andra negativa baksidor, säger Friman. Sjöbevakningen har i sina utredningar hittat flera fall av människohandel bland dessa inresor.

Ett uppmärksammat fall av människosmuggling avslöjades för två år sedan i Saima kanal. Då handlade det om just fritidsbåtar. Inuti en tolv meter lång motorbåt fanns luckor och förvaringsutrymmen där 17 personer gömde sig. Båten stoppades i Villmanstrand, och ligan togs på bar gärning.
– Och då är den ryska gränsen hårt kontrollerad, där inte den fria rörligheten gäller. Du kan tänka dig hur många som tar sig in från Sverige och Baltikum, säger Friman.
Nå, vad kan gränsbevakningen då göra åt situationen? Enligt Friman har arbetet med att bekämpa smuggling blivit mycket effektivare.
Han säger att underrättelsearbetet och informationsutbytet mellan myndigheter och länder emellan har förbättrats. Men för att gripa ännu fler behövs resurser.
– Om polisen eller gränsbevakningen inte syns till ute på fältet ökar brottsligheten. Det viktigaste enligt mig är att öka närvaron i skärgården. Vi kan bli ännu bättre på att kontrollera fritidsbåtar.

Dödsolyckor går till polisen

Sedan 2005 har sjöbevakningen haft i uppgift att utreda brott ute till havs. De är med andra ord en förundersökningsmyndighet. Sjöbevakningen utreder i princip alla brott som inte handlar om människoliv.
– Vi utreder cirka 90 procent av de brott vi upptäcker, resten går till polisen. Till exempel dödsolyckor går alltid till polisen. Men vi har samma förundersökningsskyldigheter och rättigheter som polisen.
Polisen, Tullen och Gränsbevakningsmyndigheten har en lagstadgad skyldighet att samarbeta som är rätt unikt. Samarbetet bär enligt Friman frukt.
– 2016 uppdagades ett ganska stort narkotikaparti på en av skärgårdsfärjorna. Då var samarbetet avgörande, både nationellt och internationellt.
Narkotika värt 1,1 miljoner euro i gatuhandeln fördes med bil från Nederländerna via Sverige och Åland vidare till Gustavs i Åbo där Tullen beslagtog narkotikan.
– Om vaktmännen på skärgårdsfärjorna upptäcker något misstänkt ringer de till sjöbevakningens brottsbekämpningsenhet som då möter upp med färjan när den anlöper hamnen.