Sirpa Kähkönen: Litteraturen måste forska i vårt historiska arv och hjälpa oss behandla svåra frågor
Sirpa Kähkönen blir hedersdoktor vid fakulteten för humaniora, teologi och psykologi vid Åbo Akademi på fredag.
Författaren Sirpa Kähkönen blir promoverad till filosofie hedersdoktor vid fakulteten för humaniora, teologi och psykologi vid Åbo Akademi på fredag i samband med universitets jubileumspromotion. Hon säger att budet om promotionen kom redan förra året och att det var en stor överraskning för henne.
– Jag blev ju jätteglad, men det är också jättespännande. Promotionen är ju väldigt högtidlig, säger Kähkönen.
– Jag tror att jag kan tala för humaniora och vara en ambassadör för bildning överlag. Kanske jag kan hjälpa människor att förstå universitetens betydelse.
Enligt Kähkönen kan humanistiska vetenskaper och litteratur hjälpa människor förstå sig själva. Hon är orolig för nedskärningar inom humanistiska ämnen i de finländska universiteten.
– Vi är inte bara tekniker och ekonomer, utan vi behöver också insikten om hur saker och ting varit förut och hurudana vi är, säger Kähkönen som skrivit ett flertal böcker med avstamp i modern krigshistoria.
– På samma sätt som epigenetik studerar det genetiska arvet måste litteraturen forska i vårt historiska arv och hjälpa oss behandla svåra frågor vi möter.
Kähkönen tycker att krigstiden lämnat ett avtryck som fortfarande syns i det finländska samhället. Med sitt författarskap vill hon skapa en bredare förståelse av krigstidens arv.
– Det är viktigt att skriva om kriget, och inte bara som äventyr eller underhållning utan också om människoöden och den inverkan kriget har på alla som upplever det på ett sätt eller annat, säger Kähkönen.
– Jag tror att jag kan tala för humaniora och vara en ambassadör för bildning överlag. Kanske jag kan hjälpa människor att förstå universitetens betydelse.
Enligt Kähkönen kan humanistiska vetenskaper och litteratur hjälpa människor förstå sig själva. Hon är orolig för nedskärningar inom humanistiska ämnen i de finländska universiteten.
– Vi är inte bara tekniker och ekonomer, utan vi behöver också insikten om hur saker och ting varit förut och hurudana vi är, säger Kähkönen som skrivit ett flertal böcker med avstamp i modern krigshistoria.
– På samma sätt som epigenetik studerar det genetiska arvet måste litteraturen forska i vårt historiska arv och hjälpa oss behandla svåra frågor vi möter.
Kähkönen tycker att krigstiden lämnat ett avtryck som fortfarande syns i det finländska samhället. Med sitt författarskap vill hon skapa en bredare förståelse av krigstidens arv.
– Det är viktigt att skriva om kriget, och inte bara som äventyr eller underhållning utan också om människoöden och den inverkan kriget har på alla som upplever det på ett sätt eller annat, säger Kähkönen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.