Anja Kuusisto 29.02.2020 10:15

Robin av Loxley gör entré. Fr v Marcus Andersson, Bengt Andersson, Mickel Nyström, Wilma Johansson, Monica Lauha och Tom Fredriksson på scenen i Korpo. Foto: Anja Kuusisto

Till premiären är det två veckor, men nervositeten har inte intagit scenen. I stället är det värme, gemenskap och skratt som präglar stämningen i föreningsgården Gjallarhorn i Korpo.
Här samlas ett teatergäng på tisdags- och torsdagskvällar och de är imponerande många för Korpo-mått: 30 personer i åldern 9–70 ställer sig på scen med proffset Johan Simberg som regissör.
Alla är inte alltid på plats, vissa scener övas nu, andra då. När ridån går upp för musikalen Robin Hood är de garanterat alla här.

Musikalen Robin Hood har ett band där Robin Reuter, Björn Svahnström och Luca Scavio (skymd) musicerar. Foto: Anja Kuusisto

Sköld på språng och inburna träd

”Var är skölden, jag kan inte hitta den någonstans” – är den första fras jag hör när jag stiger in i Gjallarhorn, och ett par timmar senare vet jag värdet av just den skölden.
Timmarna däremellan hamnar jag i Sherwoodskogen.
Framför scenen ligger en bastant stock, i ett hörn av salen finns ett stort träd.
Här är scenografin av äkta vara, och det har verkligen inte varit någon liten operation att hämta in de barkade träden.
Och även om inte pilarna – tack och lov – borrar sig in i kroppar på riktigt är det mycket i scenografin och rekvisitan som imponerar för en amatörscen.
– Folk är helt otroligt engagerade. Förutom att de skyndar hit på övningar direkt från jobb, finns det de som snickrar, syr och smider på fritiden , säger Johan Simberg.
Ensemblen gör allt utom sminket själva. Vissa kläder har de fått låna från Raseborgs sommarteater.
Simberg har två regiassistenter, Gunilla Gustafsson och Natalie Österman, som också båda står på scenen. Gunilla är bland annat värdshusvärdinna, Natalie är Marion i andra akten.

Robin Hood spelas av Mickel Nyström, hans lillasyster Röda Jill av Felicia Hagström. Foto: Anja Kuusisto

Två Lady Marion

– Vi har två Lady Marion, eftersom jag endast har ett par veckor kvar till beräknad tid då vi har premiär, förklarar gravida Natalie Österman.
Den andra som spelar Marion är abiturienten Wilma Johansson, som går i Pargas svenska gymnasium men pendlar hem till Korpo under övningskvällarna.
Alla intygar de att det är gemenskapen och glädjen som hämtar dem kväll efter kväll till Gjallarhorn på övning.
Mickel Nyström som gör titelrollen är ytterligare en som instämmer, och han har inte stått på scen sedan skoltiden.
– Men att utmana sig själv är roligt, att vara här är det också.

Härolden och sheriffen filar repliker, det vill säga Inga-Britt Sjöström och Tom Fredriksson. Foto: Anja Kuusisto

Mellangenerationen och barnen tryggar framtiden

Simberg är speciellt glad över det han kallar mellangenerationen, sådana som Nyström och Österman, Kasper Karlsson och Marcus Andersson för att nämna några.
Åldersspridningen och könsfördelningen verkar trygga en framtid för ungdomsföreningens teaterprojekt.
I Robin Hood-ensemblen finns också många barn. 13-åriga Felicia Hagström är en av dem som gör debut på teaterscenen.
– Det har inte varit så svårt att lära sig sina repliker, svårare är att lära sig exakt när de ska sägas. Mammas repliker kan jag också!

”Nästan hela Korpo är engagerat med”

Mamma är Lena Palén som spelar nunna. Hon är också Korpo ungdomsförenings ordförande och vet vilken mammutsatsning musikalen är för en så liten förening, framförallt ekonomiskt.
I Gjallarhorn har man plockat fram 100 stolar. Med sex föreställningar kan det betyda omkring 600 åskådare, då Korpo har drygt 800 invånare.
– Intresset är glädjande stort. Hela orten är med. Här äts Sherwoodpizzor och tillverkas pilbågar.

Veteranen är mest nervös

En av veteranerna i gänget är Inga-Britt Sjöström som stod på revyscenen i Korpo redan på 1970-talet. Nu spelar hon en härold i hovet.
När jag ber hela gänget kommentera om premiärnerverna inte har börjat kittla tittar flera på henne och det skrattas:
– Inte så mycket för oss andra, men Inga-Britt är nervös!
Hon ler och förklarar att hon önskade hon hade kontroll över allt, och det har man sällan i så här kreativa processer.
Snart är premiären över, hon och de andra får pusta ut. Sen har de också en glädje som få proffsscener är förunnade: regissören är med i precis varje föreställning.

Regissören. Johan Simberg är professionell skådespelare, och pensionär. Foto: Anja Kuusisto

Musikalen Robin Hood med Korpo Uf

Har övats sedan i höstas, inledningen var bland annat en workshop med Riddo Ridberg.
Regissör: Johan Simberg.
Pjäsen är skriven utgående från folksagan om Robin Hood. Den här versionen är en familjemusical ursprungligen skriven för Svenska Teatern av Anna Simberg (syster till Johan) med musik av Pasi Hiihtola och Peik Stenberg.
På scenen: Ett 30-tal Korpobor i åldern 9–70. I det civila är de skolelever, sjukvårdspersonal, lärare, krögare, dagispersonal, lastbilschaufförer, båtskeppare, pensionärer.
I Rövarbandet musicerar Robin Reuter (kompgitarr och sång), Björn Svahnström (gitarrer) och Luca Scavio (slagverk).
Premiär 14 mars och ytterligare fem föreställningar, alla klockan 18 på Gjallarhorn.
Korpo Uf får understöd av Svenska Kulturfonden, Sparbanksstiftelsen i Korpo och Konstsamfundet, samt av flera lokala företag. Annars hade inte projektet varit möjligt, säger ordförande Lena Palén. Köpet av pjäsrättigheter av Nordic Drama Corner och att hålla rumstemperatur i Gjallarhorn hör till de största kostnaderna.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln