SFP tog ett starkt grepp om mandatet – Bergqvist vann en jämn kamp
Rösterna i riksdagsvalet är räknade. Ännu ska en kontrollräkning göras, som kan ändra på resultatet med några röster. Mandatfördelningen ändrade överraskande lite i Egentliga Finland, Centern tappade ett mandat till Sannfinländarna.
Valet i Egentliga Finland bjöd inte på många överraskningar beträffande mandatfördelningen mellan partierna. Den stora överraskningen är att Grönas mandat togs av Sofia Virta från S:t Karins. Trots att Vänsterförbundet fick 35 348 röster, vilket är 8 347 mera än i valet för fyra år sedan, lyckades man inte öka antalet mandat. Samma gäller SDP med som gick framåt och ökade med 8 265 röster till 49 100 röster. Mätt i röster är vänsterpartierna valets vinnare i Egentliga Finland, men rösterna och valvinsten gav inte utdelningen i mandatfördelningen.
Sannfinländarna blev det största partiet med 52 714 röster eller 19,1 procent av rösterna, tätt följt av Samlingspartiet med 52 420 röster eller 19 procent av rösterna. Sannfinländarna gick framåt med cirka 1 900 röster, medan Samlingspartiet backade med cirka 2 900 röster. Den nya föreningen Liike Nyt fick 5 356 röster i Egentliga Finland, dessa röster torde ha drabbat främst Samlingspartiet.
Den stora förloraren är Centern, för dem blev det nästan ett katastrofval. Centern tappade 13 016 röster i Egentliga Finland och får nöja sig med två mandat i stället för tre. Inom Centern finns det mycket att fundera på de kommande fyra åren, om man vill vara en stor aktör inom finländsk politik också i framtiden.
SFP gjorde ett lysande val i Egentliga Finland. Valresultatet 15 234 röster är en ökning med 2 123 röster eller 0,5 procent. SFP fick 5,5 procent av rösterna i valkretsen. Valresultat torde ha överraskat till om med aktivisterna inom SFP. Med tanke på SFP:s framtid i regionen var valresultatet viktigt. Utan ett mandat hade det varit svårt att återkomma om fyra år.
Inför valet kunde man vid en snabb överblick få bilden av att SFP ställer upp med en kommunalvalslista i ett riksdagsval. SFP visade dock att man gjort rätt bedömningar och ett aktivt valarbete gav resultat. Ett resultat som var det bästa sedan 1980-talet. SFP lyckades också aktivera sitt fält och locka väljarna till valurnorna. I Pargas ökade SFP sina röster med hela 7,1 procent eller 873 röster, i Åbo med 751 röster och på Kimitoön med 91 röster.
Den interna kampen inom SFP var stenhård. Fem kandidater fick över 1000 röster. Sandra Bergqvist segrade med 2 981 röster, 123 röster mera än tvåan Barbara Heinonen. Skulle 62 personer ha röstat annorlunda, hade ordningsföljden varit en annan. Ida Schauman kom trea med 2 308 röster, Ulla Achrén fyra med 1 881 röster och Nicke Wulff femma med 1 196 röster. Dessa fem kandidater fick totalt 73,8 procent av partiets 15 234 röster.
SFP visade sig ha en tillräckligt stark lista. Nästan alla kandidater fick över 100 röster och i detta val var varje röst värdefull. Med tanke på partiets framtid är det värdefullt att ställa upp många kandidater. Det kommer nya val och då ska partiet igen ha ett brett urval kandidater, om man ska få förnyat förtroende och förnya mandatet.
Sandra Bergqvist kommer att få ett stort ansvar. Hon kommer att behövas både i Helsingfors och hemma i valkretsen. Jobbet som riksdagsledamot görs mellan valen, inte under valkampanjen. Möjligheterna att påverka i olika frågor kommer att bero på många saker. Den största frågan som först kommer på agendan är regeringsbildningen. Om SFP är med i nästa regering, kommer SFP:s riksdagsledamöter att ha större påverkningsmöjligheter, än om man är en relativt liten grupp i oppositionen. De närmaste veckorna visar vilken riktning regeringsbildningen tar.
Regeringsbildningen kommer att bli svår men inte omöjlig. SDP kommer sannolikt att leda sonderingarna. En gissning kunde vara att SDP försöker bilda regering med Samlingspartiet och Gröna. Dessutom kan SFP behövas för att trygga en majoritet för regeringen. En regering med SDP, Samlingspartiet, Gröna och SFP skulle han 108 mandat av 200 . Centern förlorade stort och lämnar sig sannolikt utanför en regering, medan SDP och Sannfinländarna kan ha svårt att hitta varandra. Det är också svårt att tänka sig Samlingspartiet och Vänsterförbundet i samma regering. Ändå kan man inte vara helt säker då det gäller regeringar i Finland, också tidigare har vi sett mera pragmatiska än politiska regeringskoalitioner.
Det ”åboländska riksdagsmandatet” har en ny innehavare. Det finns mycket att förvalta, men framför allt handlar det om att bygga nytt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.