SFP står inför intressant läge inför riksdagsvalet – valförbund diskuteras i flera valkretsar utom i Egentliga Finland
SFP förbereder sig inför riksdagsvalet. Bilden är från en tidigare kampanj. ÅU-foto
Det är mindre än ett halvt år kvar till riksdagsvalet och bakom kulisserna är förberedelserna i full gång.
Som vanligt äger valet rum den tredje söndagen i april, men på grund av påsken blir det en vecka tidigare, den 14:e.
För Svenska folkpartiets del kommer riksdagsvalet att bli extra spännande i år.
De sittande riksdagsledamöterna Stefan Wallin och Mats Nylund har meddelat att de inte ställer upp för omval, vilket skapar rum för helt nya krafter.
Dessutom går SFP till val från opposition för första gången på nästan fyrtio år.
Kandidatnomineringen pågår som bäst och inom ett par veckor ska minst hälften av kandidaterna att vara klara.
Därefter kompletteras listorna fram till mitten av mars då de lämnas in till valmyndigheterna.
– Vår ambition är att ha kandidater i så många valkretsar som möjligt, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.
Henri Forss/SPTPartisekreterare. Fredrik Guseff. Foto: Henri Forss
SFP har traditionellt fyra starka valkretsar – Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och Vasa – men i de senaste valen har man ställt upp kandidater även i andra valkretsar.
– Vi för diskussioner om valförbund i flera valkretsar. Nu är det klart att vi ingår valförbund med Samlingspartiet i Uleåborgs valkrets och fem före klart att vi ingår valförbund med Samlingspartiet och Kristdemokraterna i Lappland, säger Guseff.
Därtill pågår diskussioner om valförbund i bland annat Satakunta, Birkaland, Sydöstra Finland och Mellersta Finland.
– Här finns två målsättningar. Dels handlar det om att få mandat, dels om att öka partiets totala röstetal. Även om det totala röstetalet inte alltid påverkar mandaten så har den betydelse för hur folk uppfattar partiet.
– Folk kan ha en uppfattning om att till exempel Vänsterförbundet är mycket större än SFP när de ser på gallupsiffrorna, men när man ser på mandaten så är det inte så. Vänsterförbundet har 12 mandat medan SFP har 10.
Samtidigt har Kristdemokraterna som har ungefär lika stort gallupstöd som SFP bara 5.
Hård kamp om platserna i Österbotten
Antalet kandidater som ett parti får ställa upp beror på invånarantalet i valkretsen och växlar mellan 14 och 36. I Helsingfors får partierna ställa upp 22, i Nyland 36, i Österbotten 16 och i Egentliga Finland 17.
Den här begränsningen skapar huvudbry för SFP speciellt i Österbotten, där partiet är starkt och gärna skulle ställa upp fler kandidater.
Det innebär att konkurrensen om platserna kommer att vara stenhård.
Dessutom hoppas SFP på att återta det fjärde mandatet, som partiet förlorade i det förra riksdagsvalet.
– Vi är övertygade om att vi har alla förutsättningar att ta tillbaka det fjärde mandatet i Österbotten. Senast saknades drygt tusen röster, men då krävdes också ovanligt många röster på grund av Sannfinländarna, säger Guseff.
I Egentliga Finlands valkrets är kandidatuppställningen betydligt lättare i och med att man den här gången inte ingår valförbund.
Det innebär att partiet i stället för 2 får ställa upp hela 17 kandidater.
– Det är en ny situation för oss. Sedan 1966 har vi gått till val med egen lista endast 2003 och då var Jan-Erik Enestam sittande partiordförande och minister. Nu har vi ingen självskriven kandidat.
I det förra valet var SFP:s båda kandidater från Åbo, men nu kommer man att ställa upp kandidater även från Kimitoön, Pargas och så vidare.
Siktar på bredd i nomineringen
För att kunna tala om en lyckad kandidatnominering siktar man på att ha möjligast stor bredd på kandidaterna när det gäller till exempel kön, ålder, yrkesbakgrund och geografisk spridning i regionen.
Själva kampanjerna börjar efter hand när kandidaterna blir klara, men kandidatens nummer klarnar först i mars. Det är också då valaffischerna dyker upp i gatubilden och den så kallade gatukampanjen inleds.
EU-valet som äger rum bara en månad efter riksdagsvalet blir en extra utmaning.
– Det finns en risk för att EU-valet hamnar i skymundan. Det är en utmaning för både partierna och medier att lyfta fram EU-valet så strax efter riksdagsvalet, säger Guseff.
Det eventuella landskapsvalet som enligt den senaste planen ska äga rum samtidigt som EU-valet är ett mindre bekymmer.
– Den allmänna tippningen är att tidtabellen inte håller. Då skulle det vara tredje gången det skjuts fram, säger Guseff.
Henri Forss
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.