Sexton nya områden i Pargas får fiber inom tre år tack vare EU-pengar
Vidkullaområdet på Lielaxön i norra Pargas är först ut när den lokala fiberleverantören Partel börjar gräva för nya fiberförbindelser så fort tjälen gått ur jorden.
Partel ska bygga ut sitt fibernät till sammanlagt sexton nya områden under åren 2022–2024 i Pargas, Nagu och Korpo.
Det blir möjligt eftersom företaget har fått omkring 2,1 miljoner euro i stöd från EU:s landsbygdsfond.
– Vi fick mer än tretton procent av de sammanlagt 16 miljoner euro som Finland fick för att stöda bredbandsprojekt på landsbygden. För oss är det en väldigt stor summa, säger Svante Olofsson, vd för Partel.
Projektet ger nya jobb
Det kommande stora fiberprojektet gör också att Partel, som i dag har en personal på tretton personer, anställer fyra personer till.
– Det är stort för oss att kunna växa på det här sättet och erbjuda fyra nya fasta tjänster, säger han.
Åren 2019–2020 fick sju områden i Pargas fiber då staten, Pargas stad och Partel stod för en tredjedel var av investeringen.
Enligt Olofsson var den satsningen en förutsättning för att företaget nu skulle ha den erfarenhet som behövdes för att kunna ansöka om EU-pengarna.
Fredrik Albrecht, utvecklingschef för affärsverksamheten, säger att det som är avgörande är att en tillräckligt stor andel av invånarna i ett visst område vill ha fiber och att de har varit i kontakt med Partel tidigare.
Arkiv/J-O EdbergAktiva invånare fixar fiber till sitt område
– Det finns de som säger att de skriver på ett avtal direkt, bara vi kommer till deras område. Ofta är det en eller ett par personer som har drivit saken i sitt område och diskuterat med grannar och till exempel väglaget, säger han.
Till skillnad från det statliga stödet gäller EU-bidraget också fiberförbindelser till fritidsbostäder.
Partels mål är att minst femtio procent av de fasta hushållen på ett visst område och tio procent av fritidsfastigheterna ska ha fiber.
– Fiber är en bra investering för fritidsbostaden. Den stabilitet och snabba hastighet som den möjliggör är viktigt för den som vill jobba på distans från stugan, säger de.
Olofsson säger att det har stor betydelse för hela Pargas om stugsäsongen kan förlängas från en månad till fyra eller kanske till och med sex månader om året.
EU-pengarna får inte användas för att bygga ut så kallat stamnät på områden där det inte alls finns fiber i närheten sedan tidigare.
Det betyder att det redan finns fiber i närheten till de områden där fibernätet nu byggs ut.
Företaget fortsätter att ansöka om bidrag
Från Partels sida uppmanar man Pargasborna att aktivt vara i kontakt om fiber önskas till områden som inte är aktuella för tillfället, eftersom företaget kommer att fortsätta ansöka om bidrag för att bygga ut nätet ytterligare.
I medeltal skulle en ny fiberanslutning kosta 12 800 euro utan bidrag. Tack vare EU-stödet är anslutningens pris nu 1 990 euro.
– Det priset är i kraft tills grävarbetet börjar. Vi måste ha fiberbeställningen till en viss adress först, eftersom vi inte kan bygga ut nätet i förväg, säger Fredrik Albrecht.
Varför ska man då ha fiber när 5G blir allt vanligare?
– Det är synd att fiber och 5G ofta ställs mot varann, eftersom fibernätet behövs också för 5G. Fiber är den enda framtidssäkra tekniken. Vi har sett det med till exempel 2G och 3G att det fungerar till en början, men med fler användare blir det sämre förbindelser, säger Svante Olofsson.
Han säger att fibern inte har några hastighetsbegränsningar.
– All data i Finland skulle få plats i ett fiberpar, vilket säger en del om dess kapacitet. Dessutom håller fibern i minst femtio år.
Fiber till följande områden 2022–2024
Pargas: Kårlax, Neder-Kirjala, Skråbbo, Lielaxvägen, Bollböle, Fagerkulla, Pito, Vidkulla, Bodnäs strandväg, Sydmo, Nulto, Mustfinn, Skyttala, Kopparö, Fallböle och Västermälö.
Nagu: Simonby.
Korpo: Rumarvägen och Bonäsvägen.
Hej Mats,
På de områden som får stöd kostar fiberanslutningen 1990 € (1790 € om man tar fiberterminalen som tjänst) och då är allt kopplat och fungerande. Månadsavgiften är 39,90 € för 100 Mbit och då får man också minst 100 Mbit hela tiden – det man betalar för får man. Även om det kommer ny teknik med 10-års mellanrum så behövs det fiber för största delen av all data som skickas och tas emot. När en fastighet använder fiber istället för mobilt bredband frigörs kapacitet för de som behöver använda data mobilt, vilket är det bästa för alla.
Det finns fiber i skärgården och stödpengarna har använts till det, precis som de kommer att göra nu. Den fiber som nu byggs ut använder existerande stamnät så att ytterligare områden har möjlighet att ansluta sig.
Ute i glesbygden kostar det i praktiken kring 4000€ att få nätet hem, om det alls är möjligt. Till kommer sedan en månadsavgift till Partel från 40€ och uppåt.
4G kostar 15-25€/månad, har ingen anslutningsavgift och räcker på de flesta håll bra till för streamingtjänster och vanligt surf. Det är klart att fiber är bättre, men är det så mycket bättre att det motiverar prisskillnaden?
Då det ännu visat sig att ny teknik kommer med mindre än 10 års mellanrum är det inte konstigt om folk drar sig för att beställa fiber.
Men en intressantare fråga är vart de tidigare stöden tagit vägen, de som skulle komma skärgårdens företag och invånare till godo? Redan på 90-talet grävdes det med EU-stöd ner fiber längs Skärgårdsvägen ut till Korpo, och då elnätet förnyats har också fibernätet fått nya sträckningar med nya knutpunkter. Vem sitter på dessa resurser, och kunde de kanske utnyttjas effektivare utan att det behöver kosta miljoner?