Sofia Westerholm/SPT 26.07.2021 18:00

Spekulationerna var genast i full gång då Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho i slutet av juni överraskande meddelade att han gjort sitt som partiledare.

På måndagen publicerade partiet en lång lista över kandidater som vill bli Halla-ahos efterträdare eller som vill ingå i den övriga partiledningen.

Totalt tävlar sex kandidater om att bli ordförande för ett av landets största oppositionspartier. Endast två av dem, Riikka Purra och Sakari Puisto, är för tillfället invalda i Finlands riksdag.

De övriga ordförandekandidaterna är Zara Villikka, Ossi Tiihonen, Kristiina Ilmarinen, och Urpo Vähäranta.

— Det ser ut att bli en kamp mellan Puisto och Purra. Men oberoende av vem det blir så kommer valet sannolikt att innebära att blockpolitiken förstärks i Finland, säger partiforskaren Rauli Mickelsson, docent vid Tammerfors universitet.

Mera snack om ekonomi

Riikka Purra är för tillfället partiets vice ordförande. Hon är känd för en politik som i hög grad går i linje med Halla-ahos.

I samband med att hon meddelande om sin kandidatur lovade hon också att partiets politik inte kommer att ändra avsevärt ifall hon väljs till Halla-ahos efterträdare.

Det enda hon eventuellt skulle vilja ändra är att hon som ordförande vill ha en aktivare roll i diskussioner om ekonomi.

Utöver riksdagsledamot är Sakari Puisto också stadsfullmäktigeledamot i Tammerfors. Under sina åtta år i partiet har han även fungerat som ministerspecialmedarbetare och partiets politiska planerare.

Personligen tror han att hans breda politiska erfarenhet kan hjälpa honom att leda partiet.

Matti Matikainen

Att lista likheterna mellan Puisto och Purra är märkbart enklare än att finna olikheter.

Båda kandidaterna är 44 år gamla och blev invalda i riksdagen 2019. Båda har arbetat nära den nuvarande ordföranden i flera år, och de är överens om att den ekonomiska politiken är en bit som inte får glömmas.

I likhet med Purra vill Puisto vässa partiets ekonomiska politik.

I sin presentation inför ordförandevalet skriver han att den erfarenhet han fått bland annat av att ingå i riksdagens ekonomiutskott kommer att vara till nytta ifall han blir vald, speciellt för att vässa just den ekonomiska linjen.

”Utgångspunkterna måste åtminstone vara att arbete alltid ska vara lönsamt, och att finländarnas köpkraft ska höjas”, skriver han.

De två förhandsfavoriternas ekonomiska åsikter är i linje med den alltmer högerorienterade ekonomiska politiken partiet fört under Halla-ahos fyra år som ledare.

Med andra ord är inga stora förändringar att vänta på den fronten ifall någondera av dem blir valda.

Slut på tvångssvenska

Ytterligare ett ämne där kandidaterna är överens handlar om den så kallade tvångssvenskan, alltså kravet på att finskspråkiga elever ska läsa svenska i skolorna.

Både Purra och Puisto vill att den obligatoriska svenskundervisningen försvinner från skolorna.

Puisto säger att obligatorisk svenskundervisning kan vara onödig i stora delar av landet.

— Till exempel i de östra delarna av landet används svenskan inte mycket. Jag anser att språkstudier ska vara frivilliga, eftersom de passar en del, men inte alla, säger han.

Purra håller med, men har inte alltid gjort det. Tidigare förespråkade hon en linje där den obligatoriska svenskundervisningen skulle bevaras.

Hon säger att orsaken till att hon tidigare ville bevara svenskan som institutionsspråk var att hon såg det som en metod för att hindra att främmande språk som arabiska och somaliska i stället tog sig in i de finländska instituten.

— Metoden har ändå inte fungerat, eftersom man alltid är flexibel i språkkraven vad gäller dessa hedersmedborgare.

I dag anser hon att kravet på att läsa svenska enbart är till förtret för finskspråkiga medborgare.

Brett stöd för Purra

Trots de många likheterna finns även en del olikheter. Mickelsson säger att Puisto och Purra till viss del skiljer sig åt vad gäller deras sätt att uttala sig och göra politik.

— Puistos sätt att göra politik tenderar att vara aningen mer behärskat än Purras. Han förhåller sig inte heller lika entydigt till invandring som Purra eller Halla-aho gör.

Mickelsson är ändå tveksam till om en mer återhållsam och behärskad politiker är rätt person att leda ett populistparti.

— Populistisk politik kräver motsättningar och skarpa skiljelinjer. Purra är skicklig på den biten.

Mickelsson är inte ensam om sina spekulationer. Förra veckan visade Yles undersökning att hela 65 procent av de tillfrågade sannfinländarna sade sig stödja Purra. Totalt 14 procent gav sitt stöd för Puisto.

Det slutliga ordförandevalet, och de övriga personvalen, sker på Sannfinländarnas partikongress i Seinäjoki den 14–15 augusti.

Sofia Westerholm/SPT

Dela artikeln