Korpo har fått ett lyft — skärgårds-seminarium riktar blicken framåt och ser behov av inflyttare
Arkiv/Anja KuusistoMerja Fredriksson är själv inflyttare, men det var nästan 40 år sedan då Korpoborna var över 1200. Nu bor cirka 800 personer i Korpo. Foto: Anja Kuusisto
Vi skulle inte ha klarat det, att stå på egna ben, säger Merja Fredriksson, då hon tio år efter kommunsammanslagningen i skärgården blickar tillbaka.
Hon är SFP-ledamot i Pargas fullmäktige och innan kommunsammanslagningen var hon kommunfullmäktiges ordförande i Korpo.
Det Korpo som fanns 2009 finns i stor utsträckning i dag också, men trots allt tal om skärgårdens utarmning och sviktande befolkningsunderlag är Korpo av årsmodell 2019 ett mer livskraftigt och modernare skärgårdssamhälle.
– Då, för tio år sedan, hade staten redan dragit bort många arbetsplatser i och med posten och Gyltös personalminskningar. Men jag tycker Korpoborna hade den rätta attityden; om inte nån annan fixar det ena och andra, så fixar vi det själva.
10 år sedan kommunsammanslagningen; mycket positivt har hänt
Det var en brytningstid då den självständiga kommunen hade upphört och på ett seminarium i Korpoström diskuterades bland annat hur man kunde stöda ett utvecklingsvänligt klimat.
– När vi nu ser tillbaka har mycket positivt hänt på tio år, också med samhällets pengar. Regnbågens renovering, Stabshusets renovering och Hjalmars,även om det bara delvis är samhälleliga pengar, det renoverade Teleberget har sålts, gamla ämbetshuset renoverades till hyresbostäder, områdeskontoret har flyttat in i Stabshuset.
Befolkningspyramiden lämnar mycket övrigt att önska, men tack vare inflyttning har utvecklingen inte varit så illa som den kunde ha varit.
Daghem, förskola och skola finns i kyrkbyn, liksom hälsostation, apotek, bibliotek, nyrenoverad mataffär, restaurang, hotell, caféer.
De kommunala fastigheterna är många, men att förra kommunalgården i Korpo är på stadens försäljningslista irriterar många i Korpo. Foto: Anja Kuusisto
Servicenivån kan överraska och applåderas av inflyttare
– Jag tycker speciellt de nyinflyttade är nöjda med servicenivån. De tar inget för givet utan är tvärtom glada över att det finns sådant som Skärgårdsbussen som går ända ut till Korpoström, över att det finns grundhälsovård med mera. Men så har vi vårt bekymmer tandvården, säger Fredriksson med en suck.
Hon får i egenskap av fullmäktigeledamot bemöta oroliga Korpobors tankar kring att den kommunala tandläkarposten inte har gått att besätta. Någon privat tandvård finns inte.
– Det kan ibland vara svårt att få folk att förstå att det inte finns tandläkare eller läkare, eller vad det gäller, som vill jobba ensamma i skärgården. Hittills har i varje fall Regnbågen (äldreomsorg, red. anm) för det mesta lyckats rekrytera yrkeskunnig, behörig personal, och detsamma gäller skolan. Sådant är viktigt.
– En annan viktig sak för utvecklingen är förstås förbindelserna, och bostäderna. Varken här eller i skärgården överlag finns några lediga hyresbostäder. Det finns hus till salu, men i stället för att låta dem stå tomma kanske folk kunde försöka hyra ut dem.
En tredjedel färre Korpobor på 40 år
Merja och Tom Fredriksson är själva inflyttare, även om de knappast upplevs så av yngre generationer än dem själva. De flyttade till Korpo 1981 och bodde först två år på hyra, innan de köpte det gamla skolhuset i Markomby.
– Då, för fyrtio år sedan, var Korpos invånarantal 1250. Nu ligger det kring 800.
I det här lite längre perspektivet blir förändringen dramatisk, invånarantalet har minskat med en tredjedel. Och då folk inte föds i den takt de dör i det här landet, har inflyttare varit räddningen till att siffrorna ens har hållits på den här nivån.
Nytt med inflyttarlotsar
– Inflyttarna har många gånger visat att man kan leva lite annorlunda. Nu har vi en ny verksamhet på gång, med så kallade inflyttarlotsar.
Exakt hur lotsarna ska jobbar diskuteras på lördagens seminarium i Korpoström. De två första lotsarna är redan valda, de är Ida-Kajsa Johansson och Maarit Munkki, själva återflyttare respektive inflyttare.
På Fredrikssons köksbord ligger Korpobladet, ett häfte som utkommer en gång i månaden och som Ida-Kajsa Johansson jobbar med. Korpobladets annonser visar på ett brett serviceutbud med många småföretagare.
– I många år var vi utan Korpobladet, men det återuppstod och det har också varit viktigt för utvecklingen, det förenar.
Föreningen Pro Korpo är Korpobladets utgivare.
Inflyttningslotsar och skärgårdsfilm
”Skärgården – varthän?” är rubriken för det seminarium som hålls i skärgårdscentrum Korpoström på lördag. Seminariet arrangeras av Korpo kulturgille och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Sandra Bergqvist, riksdagsledamot och Skärgårdsdelegationens nya ordförande är en av talarna, stadsdirektör Patrik Nygrén och specialrådgivare Ann-Sofi Backgren medverkar också.
En kortfilm från 2009 av Lotta Petronella visas i början av dagen. Den gjordes för tio år sedan i samband med leader-projektet Korpo 2040.
Såsom seminarierubriken visar vill arrangörerna gärna bredda avstampen till att gälla skärgården i stort, inte enbart Korpo. En gemensam fråga är till exempel den nya inflyttarlotsverksamheten. Korpos nyvalda inflyttarlotsar Ida-Kajsa Johansson och Maarit Munkki kanske kan få medsystrar och -bröder på andra håll.
Anmälningstiden till seminariet har gått ut men Merja Fredriksson besvarar eventuella frågor via merja.fredriksson@luukku.com
Korpo är ett naturligt ställe för nordiskt samarbete. 😊