Servicen minskar och bostadspriserna sjunker, men invånarna i Jäkärlä 13 km från Åbo centrum trivs med lugnet
Oskari Tuomala och Samuel Vaht tycker om att cykla runt i Jäkärlä. Foto: Emma Strömberg
Åbo har 87 stadsdelar. ÅU besöker några av dem under sommaren. I dag är vi i Jäkärlä, tidigare har vi besökt Martinsbacken, Korois, Kakskerta, Patis, Jäkärlä och Långbacka.
När man slår in Jäkärlä på navigatorn dirigeras man till en parkeringsplats med en låg grå byggnad med en Salebutik, ett tomt bankkontor och en bar.
Lika många sitter och dricker öl utanför baren som på barens uteservering. Låga gråa betonghöghus omger platsen.
– Peruslähiö, en standardförort, säger en ung man som ska handla ett par öl i butiken.
Jäkärlä är en av de förorter som i likhet med Kråkkärret byggdes ut på 70–80-talet med egna servicecentrum. Från Åbo centrum är det 13 kilometer till Jäkärlä. Man åker längs med motorvägen mot Tammerfors flera kilometer innan man viker av till förorten.
Taina Ahti handlar i Sale i Jäkärlä centrum. Foto: Emma Strömberg
Många invånare uppskattar lugnet och närheten till naturen, men klagar över att mycket service har försvunnit under de senaste åren.
Taina Ahti handlar mat i Sale. Hon har bott 32 år i Jäkärlä och trivs bra. Det är bara den minskande servicen som lägger en skugga över livet i förorten.
Först försvann bankautomaten. Sedan stängde hela banken. Biblioteket satte lapp på luckan i december förra året.
Trivdes så bra att de flyttade tillbaka
Seija Laituri är ute på promenad och har tagit en paus på en parkbänk bredvid det nedlagda biblioteket. Hon sitter vänd mot hälsovårdscentralen.
– Det är otroligt att den ännu finns kvar. Men vi får se hur länge till, säger Laituri.
Seija Laituri tycker om lugnet och naturen i Jäkärlä. Hon sitter framför biblioteket som stängde i december förra året. Foto: Emma Strömberg
Annars har Seija Laituri ingenting att klaga på. Hon och hennes man trivdes så bra i Jäkärlä att de flyttade tillbaka efter 12 år i Rusko. De flyttade från Jäkärlä till ett större hus i Rusko när familjen växte. Men när barnen var utflugna sålde de gården och köpte en lägenhet i samma radhus som de hade bott i tidigare.
Seija Laituri tycker inte att det finns belägg för det dåliga rykte som Jäkärlä har.
– Här är väldigt lugnt.
Hon förundras över hur folk tror att det blir oroligt bara för att staden har många hyreshus på ett område.
– Om man ställer sig utanför baren klockan ett på natten och ropar kan man ju få på käften, men annars är det väldigt tryggt här.
I Jäkärlä finns det många låga höghus. Foto: Emma Strömberg
Bostadspriserna sjunker
Det är billigt att bo i Jäkärlä. Kvadratmeterpriset är mindre än hälften av bostadspriserna i Åbo i genomsnitt (1077 euro jämfört med 2514 euro i Åbo i medeltal) och bostadspriserna har sjunkit under de senaste åren. De billiga boendekostnaderna gör att stadsdelen är populär bland barnfamiljer.
Jäkärlä
Antal invånare år 2016: 3225
Språkfördelning år 2016: 86,8 procent finskspråkiga, 1,4 procent svenskspråkiga, 11,8 procent övriga.
Invånarnas medelålder: 41 år
Hushållens medianårsinkomst: 32 395 euro
Hushållens storlek: 2,1 personer i medeltal
Det är mest barn på cykel som man ser på gatorna. Ett gäng spelar fotboll på fotbollsplanen bredvid Jäkärlä skola.
Samuel Vaht och kompisen Oskari Tuomala cyklar till Sale för att köpa godis och coca-cola. Samuel bor i Jäkärlä, och Oskari är och hälsar på från Övre S:t Marie.
Samuel har bott i Jäkärlä i hela sitt liv.
– Det är jätteroligt att bo här, säger han.
Samuel bor i ett småhus med sin familj. Förutom höghus- och radhusområden finns det också mycket äldre och nyare småhus i Jäkärlä. Tågspåret mellan Åbo och Tammerfors går förbi Jäkärlä och bredvid tåget syns nästan bara småhus.
Barn leker vid det gamla sandtaget. Foto: Emma Strömberg
Jäkärlä har en egen badstrand vid ett gammalt sandtag som man tar sig till längs en liten sandväg genom skogen. Från parkeringsplatsen går man ner för en sandsluttning tills en liten damm öppnar sig med höga sandväggar och träd runtomkring.
Erik Lehtovaara är där med sin kompis och dennes barn. Hon har besökt badstranden några gånger i sommar. Han bor i ett småhus i Jäkärlä sedan 9 år tillbaka, och liksom andra njuter han av lugnet.
– Det är lite som landsbygd här.
Tillbaka i Jäkärlä centrum har det öldrickande gänget utökats med flera personer, likaså kunderna på barens uteservering. En mamma med sin cyklande dotter syns också och en bil kör in på ett av höghusens parkeringsplats. Annars är det folktomt.
Baren finns bredvid det tomma bankkontoret. Foto: Emma Strömberg
Jäkärlä har bosättning sedan stenåldern
När största delarna av nuvarande Åbo var under vatten fanns det bosättning i Jäkärlä. De högsta punkterna i stadsdelen har varit befolkade ända sedan stenåldern.
Inom arkeologin talar man om Jäkärlägruppen som är ett forntida samhälle som levde ungefär 4300−3700 f. kr. i Jäkärlä och andra områden i västra Finland.
Man har hittat kamkeramikfynd från denna tid och denna typ av keramikkonst har fått namnet Jäkärlä keramik.
Flera gatunamn i Jäkärlä vittnar om områdets forntida historia.
Det har funnits en gammal tegelfabrik i skogsområdet vid Jäkärlä badstrand och det är där som man har hittat lämningar från stenåldern.
Det gamla sandtaget som nu är en liten sjö där Jäkärlä badstrand finns användes förut för fabrikens bruk.
Stadsdelen Jäkärlä har fått sitt namn efter en gammal gård med samma namn som fanns på området. Jäkärlä hörde förut till S:t Marie kommun, men blev en del av Åbo när S:t Marie anslöts till Åbo år 1967.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.