Enligt Mannil och Korpak är den största faran att den som blir utan studieplats bara stannar hemma och ligger på soffan.
– Risken är att du hamnar i ett hål och har svårt att komma upp igen. Det sägs att unga inte borde vara sysslolösa i över fyra månader och därför måste också arbets- och näringsbyråerna erbjuda någonting för unga inom fyra månader, säger Korpak.

Vägledning och kontaktnät

Det lönar sig att anmäla sig till arbets- och näringsbyrån så fort som möjligt för den som blir utan studieplats och inte vet vad den ska göra på hösten. Arbets- och näringsbyråerna erbjuder vägledning, kontaktnät till arbetsplatserna och arbetsprövning.
– Arbetsprövning är en jättebra grej för att upptäcka vad man vill göra och det kan vara enklare att börja med eftersom det kan vara svårt att få jobb genast efter gymnasiet, säger Korpak.
– Det är också en väldigt bra erfarenhet att ha jobbat innan studierna och det kan ge ett mervärde till teorin under studierna, säger Mannil.
Enligt Mannil kan det kännas väldigt tungt att bli utan studieplats, men det går att vända det till någonting positivt. Man kan ta ett mellanår, resa utomlands eller få arbetserfarenhet och enligt Mannil kan det vara bra att uppsöka en professionell vägledare som kan hjälpa en att inse vilka alla alternativ som finns och vad som passar en själv bäst.
 

 
Enligt Utbildningsstyrelsen var konkurrensen om nybörjarplatserna hårdast i bildkonstbranschen, där det var 26,2 sökande per nybörjarplats medan motsvarande siffra för teater- och dansbranschen var 19,6 och 18,3 för studier i psykologi.
Vid yrkeshögskolorna var det svårast att få en studieplats inom naturvetenskaper, med 7,1 sökande per plats medan social-, hälso- och idrottsområdet hade 5,6 sökande per plats och kulturområdet hade 5,1 sökande för varje studieplats.