Seminarium i Sagalund — Hur bevarar man gamla kulturtraditioner?
Johanna Björkholm var huvudtalare. Hon har doktorerat i immateriellt kulturarv. Foto: Emilia Örnmark.
Att trygga någonting immateriellt, alltså något man inte kan ta på, för att bevara det för framtida generationer är inte helt lätt.
Ett immateriellt kulturarv kan till exempel vara sedvänjor och traditioner, ritualer och ceremonier eller kunskaper och färdigheter.
— Levande kulturarv har varit i fokus i Asien redan länge. Nu har man börjat fokusera på det också i västvärlden, säger John Björkman, forskare vid Egentliga Finlands landskapsmuseum.
Så inledde han ett seminarium om skärgårdstraditioner, som arrangerades i Sagalund i Kimito förra veckan.
Huvudtalare var Johanna Björkholm, som skrivit sin doktorsavhandling i ämnet immateriellt kulturarv.
Seminariet arrangerades i Sagalund i Kimito. Foto: Emilia Örnmark
Björkholm menar att då man i Finland nämner kulturarv, går tankarna främst till museer och arkiv.
— Men att bevara levande traditioner eller kunskaper vi bär med oss, för att sprida dem till yngre generationer, innebär andra sätt att jobba, säger Björkholm.
Enligt henne finns det inte alltid ett fungerande system för det här. Det immateriella kan bevaras i två former: som kunskapen om att ett specifikt kulturarv existerar, eller som know-how i hur utövandet i verkligheten går till.
— Ofta är det kunskapen, framom utövandet, som är i fokus. Att bli en utövare tar mer tid och intresse, säger Björkholm.
Många exempel från skärgården
Från skärgården kan Björkholm ge många exempel på immateriellt kulturarv: fiskemetoder, kunskapen om hur man rör sig på vatten och på is, fågeljakt, säljakt och midsommartraditioner.
På frågan om hur man då kan bevara till exempel iskunskap svarar Björkholm att det är svårt.
— Det blir allt svårare att hitta de intresserade för att koppla ihop dem med någon kunnig, säger Björkholm.
Hon tycker att det naturligaste sättet att bevara sådana kunskaper är att se till att barnen är med för att se och uppleva hur det går till.
Ett annat alternativ är att sakkunniga för know-how vidare genom kurser på medborgarinstitut.
Finns det en rädsla för att förlora denna typ av kulturarv?
– Ja och nej. Samhälle och kultur förändras hela tiden, eftersom de utvecklas. Upplever man att det är synd att något försvinner, handlar det alltså om något betydelsefullt. Det är viktigt att ingå i ett samhälle och känna att det finns traditioner som är ens egna, säger Björkholm.
För bevarandet av kulturarv jobbar Museiverket, som utsett en expertgrupp för koordinering av arbetet. I den ingår Johanna Björkholm. Det efter att Finland år 2013 godkände Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet.
Museiverket har satt upp en wiki (Elävä perintö), där vem som helst kan sätta in information om levande kulturarv.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.