Se video! Siv Sandberg: Borgmästarvalet gör Åbopolitiken ärligare – i Åboland pågår ett generationsskifte
På söndag avgörs Åbos första kommunalval då en borgmästare också ska utses. Det största partiet får tjing på borgmästarstolen, men hur det går är en förhandling efter valet.
Åboborna har ända sedan 1970-talet röstat fram Samlingspartiet som sitt största parti. De Gröna och SDP kämpar om silverplatsen och de här tre partiernas borgmästarkandidater tävlar alla seriöst om att bli den första borgmästaren i Åbo.
– I dagens fullmäktige är Saml störst, Gröna sen, men SDP och Vänstern är jämnstora. Men på deras borgmästarnomineringar ser man att det är tre som tänker sig kunna få borgmästarrollen, säger kommunforskaren Siv Sandberg, som besökte ÅU:s valstudio i går.
– Speciellt SDP:s nominering av Aki Lindén var ett lyckat drag. Han är rikskändis och vårdfrågorna kan han, en stor fråga kommande period. Men i övrigt har inte partiets nominering varit så lyckad.
Att borgmästarkandidaten Minna Arves bakgrund är stadsdirektörens – ett jobb som i Åbo varit tidsbundet – och De Grönas kandidat Elina Rantanen nomineras som sittande fullmäktigeordförande stärker deras ställning som kandidater, är Sandbergs analys.
Röstmagneterna i Åbo har mer sällan hunnit vara kommunalpolitiker
Eftersom Åbo går in i sin första borgmästarperiod är en jämförelse med Helsingfors på sin plats. Så här resonerar Sandberg:
– Det man har sett där är att borgmästarkandidaterna har blivit synliga i politiken, och de biträdande borgmästarna har också tunga poster. Tidigare har Åbopolitikens röstmagneter varit riksdagsledamöter, men nu kanske vi får en breddning på det.
– Det känns ärligare, tycker jag, att lyfta fram borgmästarkandidaterna eftersom de också sannolikt kan axla större roller efter valet. Riksdagsledamöterna ger sitt parti draghjälp men ingen sittande minister, och inte någon riksdagsledamot heller, hinner ägna sig helhjärtat åt kommunalpolitiken i Åbo.
Åbos PR-byggen har ibland varit mer ökända än kända
Åbo har de senaste åren satsat friskt på synliga byggprojekt med PR-stämpel som sedan inte fallit ut så väl.
Är det här något typiskt Åboproblem?
– Jag skulle snarare säga att upphandlingen i många byggprojekt fungerat, såsom i skol- och andra byggen, men det är de spektakulära projekten som Logomobron och Funikularen som inte rotts i land som planerat.
– Det kan hända att den mycket utdragna beslutsprocessen bakom torgparkeringen spelar en roll här. Man kan ha blivit rädd för att upprepa de misstagen och i stället velat påskynda besluten.
– Sen måste jag ur min Åbohorisont också säga att riksmedierna verkar ha en tendens att lyfta upp Åbo, när något går tokigt. Å andra sidan har det hänt mycket positivt i Åbos stadsbild de senaste åren, inte minst stadsmiljön kring ån har utvecklats.
I Pargas och på Kimitoön pågår ett generationsskifte
Vi vill också höra Siv Sandberg förutspå något om valutgången i västra och östra Åboland, när några dagar återstår till valdagen.
En sak är klar: SFP behåller sannolikt sin starka ställning i Pargas också efter söndagens val. Det här inte minst på grund av att riksdagsledamoten Sandra Bergqvist ställer upp i kommunalvalet, och även på en för partiet i övrigt lyckad kandidatnominering.
I Pargas kan Sannf skrälla
Men SFP är inte det enda partiet med en lyckad kandidatnominering i Pargas. Hon nämner också Sannfinländarna, som just nu inte alls är representerade i Pargasfullmäktige, men som kan vara det de kommande fyra åren.
– Det kan faktiskt hända att Sannfinländarna som har nationell medvind skräller till även i Pargas, säger Sandberg.
Överlag förväntar hon sig en del förändringar i Åbolands kommunalpolitiska maktförhållande.Hon talar om ett generationsskifte.
Det beror bland annat på att flera kommunalpolitiker i synliga roller tackar för sig både i Pargas och i Kimitoöns fullmäktige.
Trotjänare tackar för sig och bäddar för nya vindar
I Pargas gäller det här bland annat Tarja Rinne och Mikael Holmberg, i Kimitoön Inger Wretdahl och Jan-Erik Enestam. I Kimitoöns kommunfullmäktige stiger också Fri Samverkans röstmagnet Rune Friman åt sidan.
– I Kimitoön är SFP det klart största partiet, men har i nuläget inte enkel majoritet, vilket partiet har i Pargas. I små kommuner som de här går ändå inte dragkamperna alltid mellan partierna, de kan också gå inom partierna.
Det finns det exempel på både från Pargas och Kimitoön, där geografiska förtecken ibland blir särskilt tydliga.
Kommunsammanslagningarnas skugga borde blekna nu
– Kimitoön har haft en ganska turbulent tid, men det kan också förändras då ett nytt fullmäktige träder till. Det personliga väljarbeteendet är rätt stabilt i små kommuner, och i kombination med att sittande ledamöter överlag har en stark ställning, kan det få stor betydelse för valutgången när synliga politiker självmant slutar.
Ibland kan man få känslan av att kommunsammanslagningarna år 2009 fortfarande spökar?
– Man brukar tala om en skugga som vanligen bleknar inom tre valperioder efter en kommunsammanslagning. Så vi är ju där nu, med de här kommunerna, det är så dags. Den fjärde valperioden börjar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.