Se över hundra år av historia på Björkö
Från butiken på Björkö kunde man köpa nästan allt mellan himmel och jord. Foto: Yascha Gilbert
Julglasbollar på 1920-talet, korsetter på 1950-talet, curry från Madras i Indien, traktorer, tyger och dynamit. Allt detta och mycket mera har sålts i butiken på Björkö, i Houtskär, sedan den öppnades för hundratre år sedan.
Det var Pargasbon Siv Fagerlunds morfar, Albert Blomqvist, som grundade butiken år 1915.
– Min morfar var en småbrukare på Björkö. Som många andra på den tiden åkte han till USA för att arbeta.
– Han kom sedan hem med pengar och startade butiken.
Då fanns det även en annan butik på Björkö, men småningom drog Albert det längsta strået.
När Albert dog i blodförgiftning tio år senare blev hans hustru Matilda kvar med tre barn. Ett av barnen var Sivs mamma, Mildred.
– Min mamma var tretton år då hon ställde sig på en låda bakom disken och började sälja saker. Småningom tog hon över hela butiksverksamheten.
Triumph korsetter med snörning såldes i butiken på 1950-talet. Foto: Yascha Gilbert
Björkö och Mossala i Houtskär var på den tiden två av Åbolands största byar
I bybutiken kunde man köpa allting, från motorcyklar och växtgifter till sockor och synålar.
– Till en början måste man fara till Åbo med egen motorbåt för att hämta varorna. Senare kom skärgårdsbåten Wellamo med varor två gånger i veckan och på vintern båten Aranda som endast körde till Houtskärs fastland. Då hämtades varorna därifrån med traktor.
Butiken som Albert hade öppnat var väldigt liten, så på 1950-talet byggde Sivs föräldrar en ny butik som blev färdig år 1954. På 1950-talet var aktiviteten i butiken var störst och kundunderlaget var cirka 400.
Det var alltid en stor dag då posten kom. Innan det fanns bussar tog de emot paket som kom tre gånger i veckan med motorbåt från Näsby, och skrev penning- och fullmaktbrev.
– En massa folk kom till butiken under dessa dagar och butiken var som en samlingsplats där folk löste alla världens problem.
Under krigstiden kunde påskkorten se ut så här. Foto: Yascha Gilbert
Slutet på en era
År 1960 kom färjorna och bussen. En ny tid inleddes.
– Då blev franskbröd enormt populärt, trots att det var allt annat än färskt efter sin färd ut till skärgården, säger Fagerlund.
Också kött och mjölk köptes nu från butiken och det blev därmed färre kossor på ön.
Sivs pappa var en sjökapten så det var alltid hennes mamma som skötte butiken.
– Det var rätt mycket jobb. Varorna och tjänsterna som mamma försåg byborna med var väldigt mångsidiga.
Mildred skar bland annat läder till skor. Emellanåt fungerade hon även som glasskärare och ibland som farmaceut.
– Pappa bidrog genom att hämta varor från sina färder. Bäst minns jag dagen då han kom hem med curry från Indien.
Då älsklingskunderna kom slutade man genast göra det man gjorde och gick bakom disken. Det fanns många ”överlopps” tanter som var ogifta och hade massor med tid. De städade alltid upp sig innan de besökte butiken i sina långa kjolar och rena förkläden.
– De var så snälla och underbara och man visste precis vad de ville ha och hur man skulle behandla dem, minns Fagerlund.
Även skattekaffe och sockertoppar finns kvar i butiksmuseet. Foto: Yascha Gilbert
Butikens öde
När Mildred gick i pension år 1976 hade hon drivit butiken i över femtio år och fick titeln veteranköpman efter en lång och trogen tjänst.
– Mamma var en mycket social person, och butiken var hennes livsverk. Hennes öppethållningstider var alltid flexibla, minns Fagerlund.
Det hände att människor som hade slut på oljan i sin motorbåt kom och knackade på Mildreds dörr mitt i natten. Ofta gick hon då ner till stranden och sålde olja till dem.
Mildred fick dispens i fyra år efter sin pensionering.
– Butiken var liten för den tiden och varken jag eller mina syskon ville ta över den, berättar Fagerlund.
När Mildred dog ärvde Siv och hennes man huset där butiken en gång hade varit. I nästan tio år fungerade det gamla butiksutrymmet som förvaringsutrymme.
Att hitta varor från 40-talet vävda av pappersöre: förkläden, dukar, kaffepannsmössor och kassar blev upptakten till ett ökat intresse för vad som fanns i uthus och på vindar och så småningom växte helt spontant ett museum fram när mer och mer intressanta föremål hittades.
När Siv en dag började leta hittade hon en massa saker som en gång hade sålts i butiken.
– Ett av de första fascinerande fynden var förkläden och andra saker vävda av papperssnöre under andra världskriget.
Det blev upptakten till ett ökat intresse för vad som kunde finnas i uthus och på vindar. Allt hade sparats och småningom växte ett museum spontant fram.
Under sommaren 2008 öppnade Siv butiken för första gången som museum. Det var i samband med den årliga Björködagen.
– Trehundra människor besökte butiken den dagen. Det var underbart.
Fagerlund berättar hur folk som kom på besök hade egna minnen från att handla där.
– Många hade barndomsminnen från att köpa karameller här. En annan kom ihåg att någon hade svimmat i butiken för många år sedan.
Siv fortsatte vartefter att ta in möbler och varor i det gamla butiksutrymmet.
– Folk är genuint intresserade av historian här.
Byborna försågs också med de mest trendiga hårprodukterna. Foto: Yascha Gilbert
Mormors hus blev museum förra augusti
Förra augusti blev Siv färdig med sitt nyaste tillägg till museet, nämligen hennes mormors gamla hus som finns bredvid den gamla butiken. Huset byggdes ursprungligen till bageri samtidigt som morfar startade butiken. Eftersom alla bakade själva på den tiden köpte ingen bröd.
– Det blev istället mormors hus, och där bodde hon tills hon dog år 1966.
De flesta föremål som nu är samlade i huset är från början av 1900-talet och kommer från Sivs morföräldrars hemgårdar på Björkö.
– Dalmålningen fick vi i gåva. Den är klippt ur en tapet som målades i dalarna år 1843.
– En väldigt speciell och sällsynt grej i mormors gamla hus är klantväggen. Sådana gjordes av överlopps träbitar tillsammans med en blandning av lera och halm. De faller aldrig, säger Fagerlund.
Klantväggen i Mormors hus. Foto: Yascha Gilbert
Bland de utställda sakerna finns också massvis med fiskeredskap, leksaker och möbler.
– Bygdeskaldinnan Zaida Karlgren var från Björkö. Hon vävde ett sarstäcke som gåva till dialektforskaren Kurt Zilliacus.
– Zilliacus dotter ville att täcket skulle bevaras i Zaidas hemby och skänkte därför hit det.
I Mormors stuga kan man även se träskulpturer gjorda av Sivs man, Bjarne Fagerholm.
Bland annat fiskesänken från olika årtionden finns utställda i Mormors hus. Foto: Yascha Gilbert
Intressant nog råkade det sig att Matilda Blomqvist, född på sjusovardagen 1886, hade haft födelsedag just den dagen som ÅU besöker Siv på Björkö.
– Hennes minne lever starkt i huset och berättar om tider som varit och farit, men som för den skulle inte behöver glömmas bort. Jag är så himla nöjd med vad vi har gjort här, säger Fagerlund.
Siv Fagerlund på klippan strax utanför den gamla butiken. Hon drömmer sig bort till det förflutna. Foto: Yascha Gilbert
Vanligtvis har det varit öppet hus varje onsdag mellan midsommar och slutet av augusti. I år slutar de på grund av familjeskäl redan i mitten av augusti. Det är också möjligt att besöka museet enligt skild överenskommelse.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.