Undantagsförhållandena har fått statsministerpartiet Socialdemokraternas (SDP) väljarstöd att skjuta i höjden.
Enligt Yles senaste partimätning har stödet ökat med 3 procentenheter och är nu nästpopulärast i mätningen.
Sannfinländarna håller platsen som det populäraste partiet med knapp marginal, då partiets stöd har sjunkit med drygt 2 procentenheter.
Taloustutkimus har genomfört partimätningen och enligt bolagets forskningschef Tuomo Turja kommer Socialdemokraternas stöd främst från de övriga regeringspartierna.
Sannfinländarnas minskade stöd beror i sin tur huvudsakligen på att en del av deras tidigare väljare nu inte vet vem de skulle rösta på.
I Alma Medias partimätning som genomfördes i slutet av mars var SDP det största partiet.

Öppet på lång sikt

Det är inte bara i Finland som stödet för regeringen ökar, en motsvarande trend syns runtom i Europa.
– Förmodligen är det så att kriser får folk att sluta upp bakom makthavarna, förutsatt att de agerar på ett ansvarsfullt sätt, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi
Regeringens åtgärder mot coronaviruset har ett brett stöd bland finländarna, inklusive bland finlandssvenskarna. Enligt medborgarpanelen Barometern bedömer nio av tio finlandssvenskar statsminister Sanna Marins (SDP) hantering av epidemin som bra.

Kan krisen påverka partiernas stöd på lång sikt?

– Det är alltför tidigt att säga. Det är inte överraskande att de stränga åtgärderna väcker förtroende i början, men vi vet inte hur det kommer att utvecklas.

Grönlund säger att medborgarpanelen ska användas för att se hur åsikterna utvecklas.
– Det är möjligt att folk tröttnar på åtgärderna eller att spridningen ökar om regeringen lättar på restriktionerna.

Kriser gynnar ofta populister

Katarina Pettersson, forskare i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, säger att det finns liknande trender i andra länder.
Till exempel i Tyskland har stödet för Angela Merkels regerande kristdemokrater ökat, medan stödet har sjunkit för ytterhögerpartiet AFD.
– En förklaring är att människor överlag har förtroende för auktoriteter under kristider. Man söker trygghet och stabilitet i osäkra tider.
Samtidigt har oppositionen tonat ner sin kritik mot regeringen, vilket Pettersson beskriver som logiskt.
– I kristider råder ett starkt etos om att vi alla är i samma båt. Då vill politiker framstå som goda exempel och sätta sig över det vanliga partipolitiska tjafset – det skulle kunna vara skadligt för oppositionspartiernas image om de nu försökte fiska billiga poäng.
Pettersson betonar samtidigt att vi lever i undantagstider, vilket också gäller partiernas stöd och det inte går att dra långtgående slutsatser av de siffror vi ser i dag.
– Kriser har ofta gynnat populist- och oppositionspartier, vilket också kan ske nu.

Annorlunda kris

Ännu har coronakrisen inte visat tecken på att leda till bestående förändringar på det politiska fältet, enligt Vesa Vares, professor i politisk historia vid Åbo universitet.
– I dagens läge sker förändringar i väljarstödet snabbare än tidigare, men de har en tendens att återgå till utgångsläget.
Genom historien har omvälvande kriser oftast varit annorlunda till sin natur. Vares nämner konflikter, krig eller ekonomiska kriser som exempel. Sådana går i princip att påverka och partierna har ofta haft väldigt olika syn på lösningar.
– Coronakrisen kan kanske jämföras med hungeråren 1867–1868 på så sätt att den också orsakades av utomstående faktorer. Men då var det politiska systemet helt annorlunda.
Nu talas det mycket om spanska sjukan som ledde till att kring 25 000 människor dog i Finland för kring 100 år sedan.
– Vid den tiden hade finländarna ändå ganska många andra problem i och med inbördeskriget. Spanska sjukan var bara ett gissel bland andra.