Jeanette Östman/SPT 22.06.2021 18:551

Sannfinländarnas avgående partiledare Jussi Halla-aho har målmedvetet byggt upp en partiorganisation som ska vara hållbar. Att han lyckats syns bland annat i att partiet kunde värva – och få in – fler kandidater än tidigare i vårens kommunalval.

Det säger Åsa von Schoultz, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet. Hon blev förvånad över måndagens besked att Halla-aho inte ställer upp för omval under partikongressen i augusti.

– Jussi Halla-aho har uppenbarligen tänkt igenom det här och, om beskedet inte beror på personliga orsaker, gjort analysen att det är på lång sikt är bättre för partiet att han inte fortsätter.

Med tanke på riksdagsvalet 2023 ser von Schoultz tidpunkten som väl vald, då den nya ordföranden får två år på sig att bli varm i kläderna.

– Sannfinländarna siktar på riksdagsvalet. Landskapsvalet, om det blir av nästa år, är oavsett en utmaning på grund av det förutspådda låga valdeltagandet.

Hur det går i riksdagsvalet hänger i hög grad på om partiet får en ny ordförande som har förtroende inom partiet och når ut till väljarna, säger von Schoultz.

– En mindre kontroversiell partiledare kunde göra det lättare för andra partier att se Sannfinländarna som en potentiell regeringspartner efter riksdagsvalet. Det här gäller framför allt Svenska folkpartiet.

Linnea de la Chapelle/SPT

Ingen naturlig arvtagare

Thomas Karv, statsvetare och forskare vid Åbo Akademi, ser tidpunkten som överraskande: Det gick bra för Sannfinländarna i kommunalvalet, det går bra i opinionsmätningarna, och det finns ingen opposition mot Halla-aho inom partiet.

– Därför tänker jag att beslutet beror på personliga skäl. Det är uppenbart att Sannfinländarna inte vill att han ska sluta och Halla-aho måste veta att partiet just nu mår bäst med honom som ledare, men att han inte vill lotsa partiet fram till riksdagsvalet.

Enligt Karv är Sannfinländarna så etablerade att ett ordförandebyte inte är någon katastrof, men han ser heller ingen naturlig arvtagare.

– Det kommer att ta tid för en ny partiledare att bli varm i kläderna, oberoende vem det blir. Samtidigt har partiet vant sig vid färgstarka och populära ledare som Timo Soini och Jussi Halla-aho. Sådana profiler växer inte på träd.

Är det djärvt eller dumdristigt att öppna processen med ett så öppet startfält?

– Det innebär alltid en risk att byta ordförande. Klart är att efterföljaren kommer ur Jussi Halla-ahos falang och sannolikt fortsätter på samma linje. En stor del av de mer moderata sannfinländarna lämnade partiet tillsammans med Timo Soini. Samtidigt är det nu möjligt att partiet får sin första kvinnliga ordförande.

Då Halla-aho tog över ordförandeposten för fyra år sedan var Sannfinländarna ett regeringsparti i kris. Hans efterträdare får ett diametralt annorlunda men bättre utgångsläge, anser Karv.

– Halla-aho lämnar ett oppositionsparti med en stark ställning. Samtidigt är partiet i dag ett helt annat och mer högerinriktat parti än under Soinis tid.

Jennifer Granqvist/SPT

Sökes: karismatisk ledare

Den mest avgörande faktorn i fråga om partiets framtid och riksdagsvalet har Sannfinländarna, som oppositionsparti, inget inflytande över; nämligen hur Finland återhämtar sig efter pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen.

Det som partiet, enligt Karv, däremot kan påverka är att välja en karismatisk ledare med en stark offentlig profil och som kan erbjuda alternativ.

– Samtidigt, om partiet misslyckas med ordförandebytet och börjar sjunka i opinionsmätningarna så kan partiet drabbas av panik och känna sig tvungna att byta ut ordföranden ännu en gång innan riksdagsvalet i hopp om att det ska ge partiet en skjuts framåt.

Karv jämför bland annat med Centern där Katri Kulmuni tog över ordförandeklubban efter Juha Sipilä år 2019 – bara för att ett år senare ersättas av nuvarande ordförande Annika Saarikko.

– Två år är numera en evighet inom politiken, säger Karv.

Jeanette Östman/SPT

Dela artikeln