Fredagens toppmöte ledde inte till några stora överraskningar, berättar statsminister Sanna Marin (SDP) på en presskonferens efter mötet.
Statscheferna diskuterade bland annat brexit, men den svåraste frågan är Europeiska kommissionens förslag på ett återhämtningspaket.
— Alla framförde sin egen ståndpunkt. Finlands syn är att förslaget inte kan godkännas som sådant, utan kräver justeringar som gäller storleken på bidragen, hur länge stödprogrammet varar och utdelningskriterierna. Flera andra länder delar Finlands syn på de här frågorna.
Inför mötet har Frankrike och Tyskland slagit sig samman för att främja omfattande stödåtgärder i EU.
Sydeuropeiska och östeuropeiska länder, alltså sådana som kan tänkas gynnas mest, förespråkar också mer ekonomisk solidaritet.
De ”sparsamma” länderna med Österrike, Nederländerna, Sverige och Danmark i spetsen har varit mer skeptiska. Finlands krav ligger närmare den sparsamma linjen.
— Vi fattade inga beslut och förhandlingarna framskred egentligen inte. Nu väntar vi på Europeiska rådets ordförande Charles Michels förslag och antagligen kommer vi att diskutera det på ett nytt möte i mitten av juli, säger Marin.
Huruvida det är realistiskt att nå enighet redan i juli beror i stor grad på hur ordförande Michels förslag ser ut.
— Nu har Charles Michel en svår uppgift framför sig att försöka hitta en kompromiss. Frågan är hur skickligt han lyckas sammanjämka allas synpunkter.

Inte för att rädda enskilda länder

Finlands förhandlingsmandat har fastställts av riksdagens stora utskott, men grundlagsutskottet har framför tvivel kring att kommissionens förslag kan betraktas som lagligt.
Enligt EU:s grundfördrag får unionen i princip inte finansiera verksamheten med lån, vilket är precis vad kommissionen planerar att göra.
Enligt Marin uppstod ingen större diskussion om juridiska frågor på mötet.
— Kommissionen har gjort bedömningen att förslaget är lagligt och vi det är vad vi utgår ifrån. I går talade jag ändå med Charles Michel och har bett att också Europeiska rådet försäkrar sig om att stödpaketet följer EU:s grundfördrag.
I kommissionens förslag skulle 500 miljarder euro delas ut som bidrag och 250 miljarder euro som lån.  Finland vill minska andelen bidrag till förmån för lånen.
Marin vill inte ta ställning till om det är vettigt att erbjuda mer lån till länder som redan är tungt skuldsatta.
Hon vidhåller att paketet inte finns för att rädda enskilda länder med dålig ekonomi, utan att det uttryckligen ska vara stöd på grund av coronakrisen.
— Medlemsländerna, också Finland, har fått försöka handskas med den akuta krisen, men det här stödet ska vara till för återhämtning. Hur vi i framtiden kan vara bättre förberedda på nästa kris är en annan diskussion.
Trots att Finland vill se en begränsad version av paketet och många ändringar säger Marin att det finns ett klart behov, också ur finskt perspektiv.
— Finland är ett litet land som är beroende av export och därför är det viktigt att Europa återhämtar sig.
Erik Sandström/SPT