”Samma ambitionsnivå på åtgärderna som för tjugo år sedan räcker inte för att rädda Skärgårdshavet” – här är forskarnas tuffa krav till politikerna
Ejdrar, invasiva arter, livet på Skärgårdshavets botten, artförändringen på avlägsna små öar och skärgårdens biologiska mångfald både till land och till havs.
Klimatförändringen som förvärrar övergödningen.
Vibriobakterier i klimatförändringens spår.
Det här är bara en bråkdel av allt det som havsforskarna vid Åbo Akademi jobbar med och exemplen visar hur komplicerat och mångbottnat det är att försöka förbättra Skärgårdshavets tillstånd.
ÅU frågade de ledande havsforskarna vid Åbo Akademi vad de önskar av kommande riksdag och regering för att rädda Skärgårdshavet.
– Modiga beslut, trots att de inte är bekväma. Näringsbelastningen från lantbruk och övrig verksamhet måste åtgärdas, säger Sonja Salovius-Laurén.
– Politikerna måste ta in att Skärgårdshavets utmaningar är såpass komplexa och mångfacetterade att de inte går att lösa som förr, säger Anna Törnroos-Remes.
Christoffer BoströmInget alternativ att blunda
Tuffa beslut behövs, för att få effekt på lång sikt. Det är inget alternativ att blunda och inte göra något.
– Förändringarna sker ändå, oberoende av om politikerna vill göra något åt dem eller inte. Men väljer de att fatta obekväma beslut så går det att påverka följderna. Våga vara med i förändringen! säger hon och efterlyser en holistisk attityd och förståelse hos politikerna.
Klimatförändringen förvärrar läget
Klimatförändringen stressar ett redan känsligt ekosystem som Skärgårdshavet ännu mer.
– Klimatförändringen förvärrar övergödningen och förorsakar en enorm belastning på havet. När vintrarna blir mildare ökar utsläppen av fosfor från åkrarna. Eftersom havet är ett så stressat ekosystem räcker det inte med samma ambitionsnivå för åtgärder som för tjugo år sedan. Det behövs mer, säger Christoffer Boström.
Carina Holm– För att förhindra näringsämnen från att rinna ner i vattendragen borde buffertzonerna kring Aura å och Pemar å utökas, säger Mikael von Numers, som skulle vilja se ett bräm av lundskog i stället för åkrar längs de här åarna.
– Än så länge vet vi för lite till exempel om hur olika arter anpassar sig till eller reagerar på den enorma stress som klimatförändringen innebär för dem, säger Christian Pansch-Hattich.
Han forskar bland annat i hur stress påverkar det ekologiska minnet, till exempel så att något som sker på våren kan synas som en förändring i ekosystemet först senare på sommaren.
Måste också se under ytan
Christoffer Boström säger att alla känner till cyanobakterieblomningarna som övergödningen förorsakar varje sommar.
Christoffer Boström– Men politikerna måste också se under ytan. Ställvis finns det ett tjockt lager av ruttnande alger på havsbottnen, som skapar syrebrist, frigör näringsämnen och dödar bottnens djurliv och växter. Här behövs mer kartläggningar av läget och forskning.
Havsforskarna understryker att Skärgårdshavet är Helsingforskonventionen Helcoms sista hot spot i norra Östersjön, där halten av näringsämnen inte minskar trots åtgärder för att minska dem.
– Det behövs kraftfullare åtgärder, säger Boström kort.
Vibriobakterierna är ett nytt gissel
Klimatförändringen och allt varmare somrar med varmare vatten skapar också nya problem, som vibriobakterier som trivs i varmt kustvatten.
De kan ge simmare magsjuka eller hudinfektioner och förorsaka en allvarlig infektion hos personer med nedsatt immunförsvar.
Ett nytt område för havsforskarna är att undersöka hur kopplingen mellan bakterier, vattenväxter och -djur fungerar.
Områdesplanering kräver eftertanke
– Vi vill också betona vikten av omsorgsfull planering av strandlinjen så att områden som är viktiga för den biologiska mångfalden, som fiskarnas lekområden i grunda havsvikar, kan bevaras så orörda som möjligt, säger Sonja Salovius-Laurén och Mikael von Numers.
Christoffer BoströmMarkus Öst lyfter fram hur viktigt det är att man från regeringshåll ser till att det finns finansiering för forskning.
– Vi behöver basfinansiering för att kunna göra långa tidsserier. I dag finns det en osäkerhet då mycket forskning är beroende av ettåriga stipendier. Utan historia vet vi inte vilka förändringar som sker i havsmiljön.
Mikael von NumersLångtidsstudier visar förändringar
Han har forskat i ejderbeståndet i över trettio år.
– Det är långtidskunskap som blir allt värdefullare med tiden.
Skärgårdshavets tillstånd är ett lömskt problem på många sätt, med många dimensioner, säger Anna Törnroos-Remes.
ÅA:s satsning Havet belyser därför också utmaningarna ur till exempel juridiskt, samhälleligt och ekonomiskt perspektiv.
– Genom vår forskning har vi en massa kunskap och vi vill gärna föra en dialog med politikerna och partierna, inte bara genom att vi ger input via olika kommittéer.
Havsforskarnas önskelista till nya riksdagen om Skärgårdshavet
– Mod att våga fatta tuffa beslut! Det behövs långsiktiga beslut, som sträcker sig längre än över en mandatperiod.
– Djärva lösningar och aktiva tag, till exempel för att bekämpa invasiva arter i skärgården som minken.
– Vi har fakta om havets ekosystem generellt, dess förvaltning, juridik och maritima businessmodeller specifikt för Skärgårdshavet och Östersjön. Fråga oss!
– Fatta beslut om att fortsätta med statligt finansierade program för att till exempel minska övergödningen.
– Eftersom vi inte har svar på alla frågor behöver vi få finansiering för fortsatt forskning, också för basforskning och undervisning vid universiteten.
Också goda nyheter behövs
Christoffer Boström lyfter fram att goda nyheter om och från Skärgårdshavet också behöver få synlighet.
– Det görs framsteg och det finns otroligt häftiga arter som är spännande att följa. Om nyheterna bara fokuserar på hur dåligt allt är med Skärgårdshavet tappar både politiker och andra sugen.
Christoffer BoströmFör 30–40 år sedan vågade politikerna fatta långsiktiga beslut, säger Anna Törnroos-Remes.
– Om de inte hade gjort något då hade vi inte alls kunnat simma i dag, äta någon fisk eller se blåstång. Det finns inga snabba lösningar men vi kan göra mycket bra om vi börjar nu.
Forskarna säger att det behövs incentiv för att samla till exempel miljöforskare och lantbrukare kring samma bord och styra finansieringen till gemensamma projekt, i stället för att försöka skilja dem åt.
Har skett förbättringar
Samtidigt är de hoppfulla.
– Det har skett stora förbättringar tack vare de beslut som har fattats tidigare. Politikerna har blivit bättre på att lyssna på forskarna.
De säger att det också handlar om en helt ny era med alla stora beslut som har fattats på global nivå, om att till exempel bevara arternas mångfald. De här besluten påverkar också de beslut som måste fattas i Finland.
Också barns och ungas iver och intresse för Skärgårdshavet inger hopp.
– Barnen som deltar till exempel i Knattelabben i Korpoström är mycket entusiastiska över sina havsfynd. Det är bra, för det är de som är våra framtida beslutsfattare.
Arkiv/Klara FältÅA:s havsforskare
I diskussionen med ÅU om havsforskarnas önskemål till de nya riksdagsledamöterna deltog Christoffer Boström, biträdande professor; Mikael von Numers, universitetslärare; Christian Pansch-Hattich, biträdande professor; Sonja Salovius-Laurén, universitetsforskare; Anna Törnroos-Remes, biträdande professor, och Markus Öst, äldre universitetslektor vid Åbo Akademi.
Uppdaterad: Bildtexten på sjöfågelbilden rättad 20.2 kl 15. Rätt fotograf är Mikael von Numers.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.