Samhällsintresset vaknade tidigt hos Åbos yngsta fullmäktigeledamot
Det är nu fyra år sedan Alvar Euro inledde sin första tid som fullmäktigeledamot i Åbo.
Han valdes in med 342 röster 2017, och blev då den yngsta invalda, 18 år gammal.
Att engagera sig politiskt är ändå inget nytt för Euro, som tidigare var medlem i Åbo ungdomsfullmäktige och också fungerade som ordförande för Finlands gymnasistförbund år 2018.
Intresset för samhällsfrågor väcktes tidigt, och hans pappa var aktiv inom politiken en kort tid.
– Vi har diskuterat samhällsfrågor hemma, men jag har aldrig känt någon press på mig att bli politiker, säger Euro.
Det var i gymnasistförbundet han lärde sig mera om hur politik görs i praktiken.
– Jag insåg att om jag vill påverka saker så måste jag själv gå med i politiken. 2016 gick jag med i Samlingspartiet och på den vägen är det.
De äldre är mest engagerade
- Medelåldern för nuvarande Åbofullmäktige är 45 år.
- Fullmäktigeledamöterna som valdes in 2017 var i hela Finland i medeltal 50 år. Den största åldersgruppen som kandiderade var personer i åldern 45–54.
- 4,2 procent av kandidaterna i hela landet var under 25 år 2017.
- ÅU frågade partier om de har unga kandidater i valet 2021. I Åbo har Kristdemokraterna hittills en kandidat som är 25 eller yngre, Svenska folkpartiet 7, Samlingspartiet 4, Socialdemokraterna 9, Sannfinländarna 6, De gröna 12.
- Alla kandidater till kommunalvalet är inte nominerade ännu – senast 9.3 ska listorna vara inlämnade.
Källa: Statistikcentralen, Kommunförbundet
”Fullmäktigearbetet i ett nötskal”
Under de senaste fyra åren har Euro lärt sig allt mera om beslutsfattande och partipolitik – också eftersom han numera studerar statskunskap och kommunikation vid Helsingfors universitet. Det gäller att ha kontakter, att nätverka och att aktivt ta reda på information om olika sakfrågor.
– Man har många idéer och vill jobba för flera olika frågor, men 98 procent av tiden går åt till att reagera på och lära sig om olika saker som kommer emot. Det är fullmäktigearbetet i ett nötskal.
Åbos ökända tröghet då det gäller beslut om stora frågor har han inte noterat allt för ofta i vardagen.
– Visst räcker det länge att fatta vissa beslut på grund av politiska tvister, till exempel om spårvägen. Men många beslut fattas också snabbt.
Samhällsfrågor intresserar unga i dag, och Euro diskuterar en hel del med vänner och bekanta.
Kommunalvalet intresserar dock inte människor i allt för stor utsträckning. 59,1 procent av de röstberättigade röstade i Åbo år 2017. I hela landet var siffran 58,9 procent. Medelåldern i Åbofullmäktige är 45.
Hur ska man få flera unga att engagera sig?
– Genom att prata med dem om frågor som intresserar dem. Desto mera vi diskuterar frågor som intresserar unga, desto mera ökar chansen att de också själva engagerar sig, röstar och kanske själva kandiderar.
Frågor som intresserar Euro själv är ett mera trivsamt centrum för fotgängare, mera lättillgängliga mentalvårdstjänster för unga samt bättre arbetsmöjligheter för unga.
”Man måste veta vem man ska fråga om vad”
Hur är det då att vara den yngsta i fullmäktige i Åbo?
– Visst har det väckt uppmärksamhet, min upplevelse av politiken samt världen är lite annorlunda än hos dem som varit med längre. Jag kan inte heller bara ta det som ges åt mig utan måste själv ta ansvar aktivt för att ta reda på information om olika frågor, för att kunna påverka.
– Man måste veta vem man ska fråga om vad, och spetsa öronen.
Vad ger du för råd till unga som är nyfikna på politiken?
– Om du ens funderar lite på att gå med i politiken, så ska du göra det. Att du funderar på saken betyder att det kan löna sig för dig att gå med. Det viktigaste är att våga ställa frågor om det är något du inte förstår.
– Politiken kräver tid, men ger mycket tillbaka.
Euro arbetar även numera som politisk sekreterare för partiet i Åbo. Han ägnar en stor del av sin tid att förbereda inför valet i april. Representanter för olika partier har tidigare sagt till ÅU (19.1) att årets valkampanjer blir utmanande på grund av coronapandemin, något som Euro också understryker.
– Vi måste ha bra lösningar så att vi kan träffa människor ute i verkligheten. Vi är beredda på olika sorters nödlösningar.
Färre idéer föds på grund av coronakrisen
Coronapandemin har påverkat det politiska livet en hel del.
– Den största förändringen det senaste året, kanske då man jämför med de senaste 100 åren, har varit coronakrisen. Det mesta sker på distans. Det har gått överraskande bra och smidigt att övergå till distansmöten i politiken, men det har också lett till färre spontana möten och diskussioner.
Färre idéer föds på grund av coronakrisen, säger Euro, även om till exempel sociala medier ger stora möjligheter.
Euro är född i Helsingfors men flyttade till Åbo som tvååring. Han tog studenten vid Puolalamäen lukio, där han gick på musiklinjen i samarbete med Åbo konservatorium.
Han vill inte sia inte om framtiden som politiker, men vet att han vill satsa på samhällspåverkan och -frågor även i framtiden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.