Salutorgets stenläggning påverkar gatorna omkring torget

Det är svårt att förklara 12 år på 20 minuter, sa Janne Laines till stadsmiljönämnden häromdagen då han skulle presentera projekt Salutorget.
– Det är ju en ny nämnd. De fick en uppdatering av nuläget och lite tillbakablickar, säger Laine när ÅU ber honom berätta om detsamma.
För 12 år sedan hade HFD fällt den första detaljplanen för Salutorget och Åbo stad började göra en ny. Janne Laine tillfrågades första gången om uppdraget 2009 som projektledare, sen blev det 2018 han på riktigt började jobba heltid med torget.

Avsnitt av Köpmansgatan visar vägen
I början av november njuter han säkert av att ta en promenad på det gatuavsnitt av Köpmansgatan som finns mellan Slottsgatan och Eriksgatan, alltså bland annat framför Börsen.
Då är den ytbeläggningen helt klar och gatan är inte asfalterad såsom förr, utan stenbelagd.
Trottoarerna är bredare än förr. Körfältet är smalare, för här tillåts inte längre någon annan biltrafik än servicetrafik och några parkeringsplatser, inklusive en turistbussparkering, framför hotellet.
– Det är inte en gågata men kommer i praktiken att nästan få karaktären av en sådan, tror Janne Laine.
Detsamma gäller Köpmansgatans norrut, från Börsen, upp längs Saluttorget och fram till Finnkino ungefär. Genomfart förbjuds och parkeringsplatserna försvinner. Från Finnkino uppåt, norrut finns en del parkeringsplatser kvar.

1,5 hektar torg men också 1,5 kilometer gata ingår i projektet
– Jag brukar säga att Salutorgsprojektet består av 1,5 hektar torg och 1,5 kilometer gata, säger Laine.
Auragatan kommer att förändras mest av gatorna runt torget. Det gäller avsnittet från Trädgårdsgatan till Slottsgatan.
– Parkeringsplatser försvinner, cykelfiler uppstår, kollektivtrafiken får nya parkeringsplatser.
– Och alla gator runt torget får nya ytor, också Eriksgatan och Universitetsgatan, säger Laine.
Torgytans stenläggning började i mitten av augusti. Nu jobbar man i nedre delen av torget, där ungefär ett dussin personer per dag är sysselsatta med stenläggning och underarbetet. Under stenarna finns mycket jobb.

Många lager av arbete innan själva stenarna läggs
Janne Laine ställer sig vid en kant av den pågående stenläggningen och förklarar:
– Längst ned finns ett grått tyg, det är därifrån stadens ansvar börjar. Under det finns taket till Toriparkki.
– Ovanpå den gråa duken med vattenisolering läggs värmeisoleringen, ett material av en slags pressad glaskross, ovanpå det kommer en isoleringsskiva, ovanpå det gjuts en platta som stabiliserar lasten, ovanpå den gjutna plattan sätts ett slags tyg och armeringsjärn, och ovanpå det gjuts den yta som stenarna läggs på.
Parkeringshuset Toriparkki är som bekant en kommersiell aktörs bygge. Parkeringshuset öppnade i december men är inte ännu helt klart.
På Eriks- och Köpmansgatans sidor pågår Toriparkkis arbete under jord.
Stadens underleverantörer jobbar med stenläggningen på torget och med färdigställandet av paviljongerna. Paviljongerna är fem före klara.

Precisionsjobb med stenar av nio olika storlekar
– Stenarna är av nio olika storlekar och arkitekterna har planerat det så att det inte går att se något exakt återkommande mönster, utan mönstret ska liksom leva, säger Laine.
Det här betyder ett styvt jobb för dem som lägger stenarna av olika storlek, de följer exakta ritningar även om åskådaren inte ser något mönster.
De stenar vi då talar om är de kinesiska importstenar som väckte sådan uppmärksamhet då staden gick in för det beslutet.
– Här på bygget kallar vi dem kolneutrala stenar, säger Laine, för leverantören tog ansvar för att betala fraktens klimatkompensation och har betalat den många gånger om.
Leveranskedjorna har påverkats av coronapandemin och blivit dyrare än beräknat, men det är alltså leverantören och inte staden som står för de tilläggskostnaderna.
Av importstenarna bekläds torgets nedre del samt de diagonaler som löper tvärs över torget. Stora delar av torgytan består av torgets gamla, återanvända stenar som kapats i nya mått för att passa och bli jämna.

Uppvärmt torg och kinesiska stenar väckte debatt
– Utåt ser man främst att de gamla stenarna är ojämnare, och röda, medan de nya är slätare och grå. Att diagonalerna är av den slätare stenen är en tillgänglighetsfråga, det blir lätt att gå över torget också med vagn eller i rullstol.
Utöver de kinesiska stenarna har torget väckt debatt för att det får värmeslingor.
– Uppvärmningen betyder samtidigt att staden inte måste snöröja och underhållet blir billigare, säger Laine.
När jobbet flyttar till torgets övre halva blir det samtidigt mer tidskrävande. Dit kommer trappor, körsbärsträd, springbrunn med mera, det som hör till torgkonceptet ”Skärgårdens hjärta”.
Salutorget: Några nyckeltal och tidtabeller
Salutorget är 1,5 hektar stort och de gatuavsnitt som förnyas i samband med torgprojektet är ungefär 1,5 kilometer.
På Salutorgets yta inleddes stenläggning i augusti. Ungefär 2 000 kvadratmeter har lagts, och cirka 12 000 kvadratmeter återstår.
Stenarna är dels återanvända gamla salutorgsstenar som har kapats om, dels importerad kinesisk sten. De som jobbar med stenläggningen talar om klimatkompenserad sten.
I november är stenläggningen av Köpmansgatan mellan Eriksgatan och Slottsgatan klar.
Kring årsskiftet ska ytan på nedre torget vara klar och då flyttar torghandeln ner och stenläggningen upp. Då öppnas torget från antingen Köpmansgatans-Eriksgatan hörn eller Auragatan-Eriksgatans hörn eller båda, beroende på hur jobbet framskridit.
Nästa vår och sommar pågår torghandeln i nedre delen av torget och byggjobbet håller till på övre halvan.
Helt klart ska det bli till oktober 2022. En i staden intern förhoppning är Åbodagen, tredje söndagen i september men officiellt talas om oktober.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.