Säl- och skarvskador kan vara betydligt större än tidigare uppskattningar: "Vi ska inte tro att naturen sköter sitt", anser fiskeriaktiva
Förr räknades bara synliga säl- och skarvskador, såsom mängden angripna fiskar i bragderna, men de dolda ekonomiska skadorna kan vara ännu större för fiskare, säger Maria Saarinen. Foto: Stefan Holmström
En ny undersökning om de ekonomiska förluster som sälar och skarvar orsakar fiskare tar diskussionen till en helt annan nivå. Det anser Maria Saarinen, fiskeriaktivator vid Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp.
– Tidigare uppgifter har varit korrekta, men inte omfattat alla säl- och skarvskador. Nu har vi frågat fiskare också om dessa.
Det hela handlar om en undersökning som omfattar sex Östersjöländer och intervjuer med över 200 fiskare – 90 av dem i Finland.
– Naturresursinstitutet Luke har tidigare endast kartlagt mängden skadade fiskar i bragderna. Det utgör bara en minimal del av de totala skadorna, säger Saarinen
Resultaten tyder på att sälar och skarvar kostar fiskare mångfaldigt mer än vad som tidigare uppgetts.
– Nu har man också frågat fiskare om skador på bragderna och om hur arbetet ökat samt om dolda skador.
Dessa dolda skador är då fisket störs av att sälar helt skrämmer bort fiskar eller då skarvar splittrar fiskstim och gör dem mer svårfångade. Dolda skador är också då sälar tar fisk utan att lämna spår efter sig.
– De dolda skadorna kan ha större ekonomiska följder än de synliga skadorna.
Rapporten klar i slutet av året
Undersökningen är ett samarbete mellan femton fiskeaktionsgrupper i de sex länderna. Syftet är att öka samhällsdebatten om sälar och skarvar både nationellt och på EU-nivå, med snabba åtgärder som mål, säger Saarinen.
Rapporten om intervjuerna sammanställs av Luke-forskarna Kristina Svels, Pekka Salmi och Juhani Mellanoura. Rapporten offentliggörs i höst, men preliminära uppgifter är redan tillgängliga.
Bland annat Yle har gått ut med uppgiften om att de ekonomiska förluster som sälar och skarvar orsakar finländska fiskare skulle uppgå till 8 miljoner euro.
Det är cirka sjutton gånger så mycket som i tidigare uppskattningar. Yle fick uppskattningen av södra Finlands fiskerigrupp, men här vill Saarinen vara försiktig med att använda preliminära enkätdata för att räkna ut summor för hela fiskarkåren.
– Vi ska kanske inte än dra sådana slutsatser, men resultaten tyder klart på att skadorna är betydligt större än tidigare uppskattningar.
Saarinen hoppas att undersökningen skulle väcka politiker i Finland och på EU-nivå. Bestånden måste minskas, säger Saarinen.
– Det här är min och fiskeaktionsgruppens åsikt, betonar Saarinen, och tillägger:
– Det kan ändå inte fortsätta som nu, att säl- och skarvbestånden bara tillåts växa.
I slutändan ligger ansvaret hos Jord- och skogsbruksministeriet och politiker.
– Enkäten är därför av stor betydelse men vi vet inte hur bra vi når fram med vårt budskap. Vi vill inte bara väcka politiker men också konsumenterna. Nu är över 80 procent av den fisk vi äter importerad. Vill vi ha det så?
– Vi vill inte bara väcka politiker men också konsumenterna. Nu är över 80 procent av den fisk vi äter importerad, säger Maria Saarinen. Foto: Stefan Holmström
Åtgärder för att få bukt med skarvar har visat sig ineffektiva, säger Saarinen. Dels beror det på oskäligt långsamma tillståndsprocesser, dels på väldigt stränga villkor i de fall tillstånd har beviljas.
I andra Östersjöländer är läget ett annat, säger Saarinen.
– I södra Sverige beviljades nyligen tillstånd att skjuta tretusen skarvar. Tillståndspraxis är helt annan i alla andra EU-länder – med undantag för endast Finland och Nederländerna.
Det hela handlar om hur finländska myndigheter tolkar EU-paragrafer, säger Saarinen.
Skjutna sälar kan inte användas
Det finns också andra faktorer. Det får skjutas totalt 1 500 sälar i finska och åländska vatten, men man kommer upp bara till en fjärdedel av den tillåtna kvoten.
– En orsak är EU:s förbud mot att handla med sälprodukter. En jägare kan inte kommersiellt utnyttja sin fångst.
Sveriges fiskares producentorganisation SFPO gick den här veckan ut med att krav på att det här förbudet hävs. Det händer ändå i ett huj, tror Saarinen.
Saarinen önskar också att skyddsområdena för säl slopas. De kom till vid millennieskiftet, under en tid då sälbeståndet var klart lägre.
– De är onödiga och kunde öppnas för jakt, om inte annat så för en viss period under året.
Enligt Saarinen är det överlag få som förstår verkligheten vid kusten. Många ser framför sig ”söta sälar” som inte får skjutas.
– Det är en sak att ha 50 000 gråsälar och 20 000 Österjövikare i Östersjön, en annan att ha 400 Saimenvikaren i Saimen. Många anser också att ”naturen sköter sitt”. Nå, den gör det kanske, men sedan har vi varken sälar eller fiske kvar.
Jobbigt att följa med debatten
Fisk är närproducerad mat och fiskare den enda yrkesgruppen som minskar havets näringsbelastning, säger Saarinen, som själv metar abborrar och tar strömming med långrev.
– För varje hundra kilo fisk som dras kommer det också cirka ett halvt kilo fosfor och ungefär två och ett halvt kväve. Det är en betydande faktor så man beaktar Östersjöns näringsbelastning.
Frågan om sälar och skarvar är känsloladdad, säger Saarinen. Hon är själv biolog från Åbo Akademi och har tidigare arbetat vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.
– Många undrar hur en biolog kan förespråka säljakt, säger Saarinen, och påpekar hur accepterad och etablerad exempelvis älgjakten är.
Attityderna kan vara så hårda att det är fruktlöst att delta i diskussioner i exempelvis sociala medier, säger Saarinen. Alla kommentartrådar orkar hon inte läsa.
– I sociala medier utpekas jag som ett sälhatare, men jag är själv alltid saklig. Nu var jag lite orolig då nyheten om enkäten kom ut, men jag har också fått mycket positiv feedback.
Fiskerigruppen
Skärgårdshavets fiskerigrupp är administrativt en del av den tvåspråkiga Leader-föreningen ”I samma båt”, som grundades 1996 som en del av EU:s Leader-program.
Fiskerigruppens beviljades status som aktionsgrupp inom fiskerinäringen år 2015.
Fiskerigruppens verksamhetsområde är de kommuner som angränsar sig till Skärgårdshavet på sträckan mellan Gustavs och Salo.
Verksamheten finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, staten och verksamhetsområdets kommuner.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.