Sagalund i Kimito öppnar portarna med ny utställning – trappmålning berättar historien om museet
Då Sagalunds museum på tisdag slår upp portarna gör man det med en alldeles nyskapad inledningsutställning.
– Det har länge varit tal om att vi behöver en utställning som berättar om vad Sagalund är för en plats, säger museichef John Björkman.
Museets 120-åriga berättelse breder ut sig i trappan till övre våningen i Sagalundgården i form av en väggmålning av konstnär Pive Toivonen.
Emilia Örnmark– Sagalund är inte bara Finlands första friluftsmuseum, utan faktiskt ett av de första i hela världen, upplyser Björkman.
Väggmålningen i trappan startar med Nils Oskar Jansson som sår ett frö, som sedan börjar blomma och slingerväxten tar sedan ytterligare fart. Fröet växer alltså till vad Sagalund är i dag: en förebild för hembygdsverksamhet, en föregångare i levande historia och museipedagogik i Finland och ett ekologiskt barnkulturcenter.
– I Sagalund har det alltid varit fokus på barn, det är vårt trumfkort, fortsätter Björkman.
Emilia ÖrnmarkDet här syns i berättelsen i väggmålningen, liksom växter, odling och tillväxt.
Toivonen benämner trappmålningen som illustrationskonst och har fått en hel del önskemål från beställaren om vad som ska finnas i den. En månad har Toivonen jobbat med att färdigställa målningen. Här finns barn, folkdansare, insekter, växter, bekanta Sagalundbyggnader och förstås Nils Oskar Jansson själv.
För trappmålningen har Sagalund fått ett bidrag på 5 900 euro från undervisnings- och kulturministeriet.
Emilia ÖrnmarkOm Sagalunds utvecklingsstadier
Trappberättelsen leder upp till museets andra våning, där en mer informativ och konkret utställning om museets olika utvecklingsstadier tar vid.
Den går från museet som Nils Oskar Janssons personliga projekt till Ernst Lindroos storartade evenemang under hembygdsrörelsens guldålder och till sist till Li Näses tid, då museet professionaliserades och började rikta in sig på levande museipedagogik.
Här finns riktigt gamla föremål hittade och insamlade på Kimitoön av Nils Oskar Jansson.
– 25 penni fick Janssons elever för de grejer de hade hittat och gav honom, säger Meri Ylimannila, som planerat och producerat utställningen tillsammans med Mira Rehn och Jarmo Kujala.
Emilia ÖrnmarkI kuriosakabinettet har Rehn samlat föremål ur Sagalunds samlingar: här finns bland annat ett flaskskepp från 1890-talet, ögonproteser, en selbåge (del av hästsele), en hillebard (hugg- och stötvapen) från 1500-talet och en krokodilunge.
– Selbågen är dekorerad med bilder från berättelsen Jona och valfisken i bibeln. Den är från 1700-talet, säger Rehn.
Emilia ÖrnmarkSynligt i utställningen finns den förra museichefen Li Näses tanke om att barn lär sig genom att göra och uppleva.
Därför finns kopior av många museala föremål, som till exempel ett solur, så att barn den vägen ska kunna lära sig genom att uppleva.
Den äldsta lek- och lärmiljön i Sagalund är ett BB från slutet av 1990-talet.
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.