Sagalund bjuder på Östersjöseglatser med Eugenia – vill uppmärksamma betydelsen av vårt hav
Det blir uppehåll i sommarens efterlängtade regnväder när det är dags för Kimitoöjakten Eugenia att segla i väg på sin andra tur i serien ”Upprop för Östersjön”.
Seglatsserien arrangeras av Sagalunds museum och barnkulturcentrum, i ett samarbete med skutan Eugenia.
Turerna avgår från Dalsbruks gästhamn, är gratis för deltagarna och sammanlagt ordnas tre seglingsdagar den här sommaren.
Det övergripande fokuset är Östersjön, men varje dag har sedan varierande perspektiv på temat.
Enligt Kristiina Tiainen på Sagalunds museum är havstemat under seglatserna en fortsättning av deras kontinuerliga arbete kring miljöfostran.
– Vi tyckte det skulle vara fint att låta publiken få ta del av frågor som berör Östersjön, medan de själva också är på havet, förklarar hon. Eftersom Eugenia är vår vänförening var det naturligt att förverkliga projektet tillsammans med dem.
Hittills är seglingsdagarna redan så gott som fullbokade, med undantag av några få platser på någon av de sista turerna, säger Tiainen.
Adrienne Westerback”Blåstången är Östersjöns skog”
Sagalund deltog år 2019 Museiverkets tävling ”Näytön paikka!”, i vilken man fick komma med idéer om kulturella projekt man gärna såg förverkligas.
Museet vann med sitt bidrag ”Upprop för Östersjön” och sommarens seglatser stöds därmed nu av Museiverket.
Med som samarbetspartner är dessutom John Nurminens Stiftelse, Luonto-liitto Östersjögruppen, föreningen Kimitoöns natur, Pro Kimitoö-Skutan, samt Festival Norpas.
Därtill har WWF Finland assisterat Sagalund i planeringen av miljöinnehållet i seglingsdagarnas program.
Till premiärseglatserna på onsdagen har man bjudit in Henna Rinne, filosofiedoktor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, för att berätta om det hon kallar för ”havets skog”, nämligen blåstången.
Adrienne Westerback– Jag jämför den med en skog eftersom den fungerar som hem åt många ryggradslösa djur, och små fiskar också trivs i dem, säger hon.
Betydelsen av de här små djuren kan Rinne ibland höra ifrågasättas, men hon förklarar att de utgör en viktig del av Östersjöns näringskedja och att blåstången därmed är vår största och viktigaste alg.
Vid första anblick kan algen verka ganska blygsam och se den samma ut överallt, men enligt Rinne varierar utseendet en hel del.
Växtens karaktäristiska luftblåsor kan nämligen anta olika färger: är de gröna är det fråga om en hona, medan de orangea innebär att det är en hane.
– Dessutom förökar den sig endast vid fullmåne i juni månad, så man kan nästan kalla den en romantisk art, säger hon.
Adrienne WesterbackDelta i forskningen!
Den som letar efter blåstång på platser med mjuk eller lerig botten söker förgäves.
Algen växer nämligen på stenar och berg, och föredrar skyddade platser framför öppna stränder, berättar Rinne.
Ännu under 1970-talet kunde den växa så långt ner som på tio meters djup, men nuförtiden är det mycket ovanligt att den påträffas längre ner än tre meter.
– Blåstången kräver mycket ljus, så ju grumligare vattnet är desto mindre är sannolikheten att den ska trivas.
Föroreningen av våra vatten under de senaste årtiondena har satt sina spår, konstaterar hon.
Det faktum att algen sökt sig till grundare vatten, leder i sin tur till att den blivit ett allt lättare offer för vintrarnas isar, som nu i högre grad kan lyckas skrapa loss den helt och hållet.
Adrienne WesterbackVid Åbo Akademi pågår för tillfället studien ”Vem äter blåstång?”, som Henna Rinne medverkar i.
Inom ramen för forskningen undersöks både mängden och mångfalden ryggradslösa arter som lever i blåstången längs med Finlands kustområden.
Men eftersom antalet forskare inom projektet är begränsat efterlyser man nu assistans från övriga medborgare.
– Med hjälp från utomstående personer hoppas vi få in ett betydligt bredare och mer informationsrikt material, för att sedan noggrannare kunna fortsätta undersökningarna av algen. Man behöver alltså inte alls vara någon expert, säger Rinne.
För att delta plockar man upp en tångruska, skakar den ovanför ett tvättfat och räknar sedan de smådjur som faller ut ur den.
Observationerna rapporteras sedan till forskarna via e-post till blastang@abo.fi, eller med ett Whatsapp-meddelande till +358 44 973 9156.
Utöver onsdagens seglats åker Eugenia, som en del av ”Upprop för Östersjön”, även ut söndagen den 8 augusti och onsdagen den 25 augusti.
Under den andra seglingsdagen berättar skärgårdsekologen Panu Kunttu och miljöplaneraren Sanna-Mari Kunttu om ornitolog Pentti Linkolas sju veckor långa upptäcktsfärd i skärgården sommaren 1974.
Linkola begav sig ut för att forska i fågelbeståndet och gjorde resan roende, från Salo via Åland till Björneborg, med hela familjen med sig i båten.
Paret Kunttu har nu följt samma rutt, men paddlande med kajak.
Den tredje seglingsdagen får deltagarna höra Anna Törnroos-Remes berätta om hur människans relation till havet, ur en tvärvetenskaplig socio-ekologisk synvinkel, har förändrats genom åren.
Törnroos-Remes forskar vid Åbo Akademi i djurens roll i havet och dess ekosystem.
Adrienne Westerback
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.