Saftigare morötter behövs om unga ska lockas till köket
Det är inte bara vården som kämpar med personalbrist. Inom restaurangbranschen är behovet av kockar och kökspersonal både långvarigt och skriande, och under de närmaste åren förväntas efterfrågan öka ytterligare.
Speciellt sommartid har bland annat krogar i den åboländska skärgården haft svårt att få tag på utbildad personal (ÅU 27.7). Också i Åbo märks kockbristen av på olika ställen, från lyxrestauranger till den offentliga sektorn (ÅU 3.8).
För tillfället finns det cirka 120 lediga kockjobb i Egentliga Finland enbart på Te-tjänsters webbsida. I verkligheten är de ännu fler, enligt turism- och restaurangförbundet Mara. Samtidigt steg arbetslösheten i Egentliga Finland med 12 procent i juni jämfört med fjolåret. Det betyder konkret 2 500 fler arbetslösa. Högst är arbetslöshetsgraden i Åbo. Ekvationen går inte ihop, utbud och efterfrågan möts inte inom restaurangindustrin.
Kockbristen eskalerade under coronaepidemin då uppskattningsvis 10 000 till 20 000 arbetstagare lämnade branschen. Dessutom väntas många trotjänare som nu jobbar i dagis- och skolkök, på äldreboenden, sjukhus, studentserveringar och personalrestauranger gå i pension inom de närmaste åren.
Situationen är densamma i hela EU, så det hjälper inte att försöka importera europeisk arbetskraft. Däremot har en del företag lockat hit kockar från till exempel Filippinerna.
Samtidigt har kockutbildningarna svårt att locka nya studerande. Kockyrket upplevs av många unga som stressigt, hektiskt och fysiskt tungt. Det är långa dagar i ett hett kök, mycket kvälls- och helgjobb och dålig lön. Ofta erbjuds bara deltidsjobb som inte räcker till för att försörja sig men som inverkar negativt på de sociala stöden, vilket gör att en del tackar nej till arbetet. Ändå säger många krögare att anställningsförhållandena har förbättrats och att arbetsmängden är rimligare.
Nu gäller det att hitta nya sätt att locka fler unga till grytorna. Yrkesutbildaren Axxell i Karis valde till exempel att 2022 starta en snabbutbildning på ett och ett halvt år, till skillnad från den vanliga treåriga kocklinjen. I den har också ingått en fem månader lång praktik.
I Sverige testar ett gäng toppkrögare nu ett traineeprogram för 18–25-åringar som drömmer om att jobba i ett kök men står utanför arbetsmarknaden. Under sju månader får de lära sig allt från att steka en köttbit och tillreda torsk i ugnen till att hantera en kniv och laga glass.
Idén är inte ny. Engelska kändiskocken Jamie Oliver skapade redan 2002 projektet Fifteen där arbetslösa och marginaliserade unga fick jobba inom krogkedjan, men tvingades dessvärre stänga ned den på grund av konkurs.
I Finland har vi en övertro på akademisk utbildning som ett svar på en bättre framtid. Men vi behöver testa alternativa vägar för unga att hitta sin plats på arbetsmarknaden om vi ska kunna säkra utbudet av dem som vill och kan sköta mer praktiska yrken. Om nya utbildningsprogram ökar antalet utbildade kockar, stävjar arbetslösheten bland unga vuxna och minskar det sociala utanförskapet är de guld värda.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.