Sabbelskasernen – en orimlig myndighetstolkning
Samhället är uppbyggt på lagar och regler. Vad ska man göra då lagarna inte beaktar verkligheten och rättskänslan?
Skyddsmärkningen av Sabbelskasernen i Dalsbruk kommer inte att upphävas. Det har Egentliga Finlands närings-, trafik och miljöcentral (NTM) beslutat den 20 oktober i år. I beslutet har man beaktat byggnadens värde och skick, men också säkerhetsaspekten.
Kimitoöns kommun har varit aktiv i frågan. Det är kommunen som har kommit med förslaget till NTM-centralen om att skyddsmärkningen från år 2012 ska upphävas av säkerhetsskäl på grund av byggnadens dåliga skick.
Den skyddade helheten består av fyra hus inklusive gårdsområden i Sabbelsbacken i Dalsbruk. Husen har använts som arbetarbostäder. Det handlar om Övre Sabbels I, Övre Sabbels II, Övre Sabbels III och Dalsborg.
I ett pressmeddelande säger NTM-centralen att Sabbelskasernen utgör en del av bebyggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse på Dalsbruks historiska fabriksområde.
NTM-centralen påminner också om att kommunen är skyldig att se till säkerheten. NTM-centralen säger att byggnadstillsynsmyndigheten i Kimitoön enligt markanvändnings- och bygglagen är skyldig att i sista hand sköta om nödvändiga underhållsåtgärder så att byggnaden inte äventyrar säkerheten. Ägaren till fastigheten verkar vara försvunnen.
Situationen som uppstått i Dalsbruk är både olycklig och oskälig. Det är helt klart att frågan om den försvunna ägaren ytterligare krånglar till saken, men saken skulle gå att lösa, om NTM-centralen skulle vara beredd att beakta de verkliga omständigheterna och ha en vilja att lösa frågan på ett realistiskt sätt.
I princip har NTM-centralen sannolikt rätt i att hus som finns i bebyggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse ska bevaras. Samtidigt torde NTM-centralen ha möjlighet att bedöma hur regelverken ska tolkas i enskilda fall. I detta fall handlar det om en byggnad, en byggnad av en helhet på fyra byggnader. Kan rivandet av en byggnad av fyra ändra Dalsbruks status som en bebyggd kulturmiljö av riksintresse?
Dalsbruk är definitivt en kulturmiljö av riksintresse, vilket kräver eftertanke då man planerar renoveringar och nya byggnader. Behovet av eftertanke omfattar också avvägningen av vad som i praktiken är möjligt och vad som är omöjligt.
Tilltron till myndigheterna och myndighetsbesluten försvagas, om besluten upplevs som helt orimliga och inte motsvarar den allmänna uppfattning om vad som är rätt. I detta fall borde också kommunens åsikt i frågan väga tungt. Kommunens utgångspunkt i utvecklingen av Dalsbruk är helt säkert också att bevara den unika kulturmiljön.
Sista stycket i den osannolika berättelsen om Sabbelskasernen är inte ännu skrivet. Hur berättelsen fortsätter kan ingen veta, men utdragna förvaltningsprocesser gagnar endast entusiastiska byråkrater, inte samhället, lokalsamhället eller Dalsbruksborna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.