Carina Holm 28.03.2019 04:12

Förra sommarens utdragna hetta ledde till att omkring 380 finländare dog i förtid.
Det visar preliminära uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd, THL. De bygger på utredningar som institutets experter har gjort.
De har studerat dödligheten under den heta tidsperioden i juli och augusti, som varade i 24 dygn i Finland i fjol somras.
Främst var det människor över 65 år eller långtidssjuka som dog av värmen.
Den dagliga dödligheten ökade under hettan med i medeltal fjorton procent jämfört med vanliga dagar.
Till riskgruppen hör människor med hjärt- och kärlsjukdomar, men också människor med sjukdomar i andningsvägarna eller med neurologiska sjukdomar.
Också människor med mentala problem är en utsatt grupp.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd ökar hälsoriskerna på grund av hög värme redan under enstaka varma dagar.
Hälsoriskerna ökar kraftigt under långvariga perioder med höga temperaturer.
Institutet drar också paralleller till dödligheten under motsvarande heta period under sommaren 2014. Också då pågick den heta perioden i juli–augusti i ungefär tre veckor.
Då räknar man med att hettan ledde till att omkring 330 människor dog i förtid.
Institutet för hälsa och välfärd varnar för att värmeböljor troligen kommer att bli allt vanligare i framtiden.
Anmärkningsvärt är att institutet därför uppmanar både äldreboenden och anhöriga till äldre som bor hemma att förbereda sig och lära sig hur man hanterar hetta för att förhindra förtida dödsfall under kommande heta perioder.
Det låter som en obehaglig science fiction-historia, men så långt har vi alltså kommit i det upphettade klimatets tid att människor också här hos oss börjar dö i förtid på grund av det – och att tunga institut kommer med uppmaningar om åtgärder för att förebygga förtida dödsfall.
Det beror inte bara på det förändrade klimatet, utan också på att en att äldre befolkning är sårbarare för värmeböljor, men ändå.
Fjolårets långvariga sommarhetta är bara ett exempel på ett väder vi inte är vana vid.
Experter har redan länge varnat för att extrema väderförhållanden kommer att bli allt vanligare.
Det är de svaga som drabbas först. I finländska förhållanden betyder det de äldre och långtidssjuka.
Också globalt sett är det de svagaste som drabbas först och hårdast.
Cyklonen Idai som svepte över sydöstra Afrika och Moçambique, Zimbabwe och Malawi, i mitten av mars har medfört stor förödelse.
Ofattbara omkring 3 000 kvadratkilometer svämmades över och hundratusentals människor har tvingats fly sina hem.
Officiellt talar man om åtminstone 700 dödsfall i de tre länderna, men lerskred har försvårat räddningsarbetet och gjort vissa områden isolerade och otillgängliga. Det egentliga antalet döda befaras vara betydligt större.
Bara i Moçambique beräknas 128 000 människor leva i läger efter cyklonen och störtregnen.
I går onsdag kom rapporter om de första bekräftade fallen av kolera från den hårt drabbade staden Beira, med omkring en halv miljon invånare.
Storstaden har problem bland annat med vattenförsörjningen efter cyklonen och risken finns att sjukdomen sprider sig snabbt och dödligt.
På grund av översvämningarna efter cyklonen lever människor nu i stora överfulla läger eller tätt inpå varandra i skolor eller kyrkor.
De svagaste är de sårbaraste. Den som har förlorat sitt hem och allt annat är sårbar, hopträngd med andra överlevande i provisoriska skydd.
En av de finländska biståndsarbetarna från Finlands Röda Kors på väg ner till katastrofområdet åker till Moçambique som en del av ett mindre team som ska dokumentera situationen där. Syftet är att visa omvärlden hur läget är.
– Vi tar människors nöd och hjälpbehov närmare dem som har kapacitet och möjligheter att hjälpa, säger hon (HS.fi 25.3.2019).
Det är en bra sammanfattning.
Vi som har kapacitet och möjlighet att hjälpa måste göra det, oberoende av om det handlar om äldre som riskerar att dö under de nya finländska somrarnas hetta eller hundratusentals människor i Moçambique, Zimbabwe och Malawi.
Vi måste se människan, både härhemma och därborta, och göra vad vi kan. Det är vår skyldighet.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln