Så här mycket pengar skulle stålverket i Ingå generera för samhället

Den planerade fabriken för tillverkning av grönt stål som planeras i Ingå skulle ha betydande ekonomiska effekter för Ingå, Västnyland och Finland, visar konsultbyrån Rambolls bedömning.
Blastrs stålverk skulle medföra skatteintäkter på nästan 300 miljoner till Finland årligen och ge Ingå fastighetsskatteintäkter på mellan 6 och 9 miljoner årligen.
Blastr informerade på tisdagen om det planerade stålverket och hade både illustrationer av fabriken och ekonomiska konsekvenser att visa upp.
Fabriken blir enorm. Byggrätten är 40 hektar och de mest synliga delarna blir tornen för luftkylningen och reduceringstornet där pellets värms upp med väte inför den fortsatta processen då de blandas med återanvänt stål.
– Många seglare har saknat kraftverkets skorstenar som gjorde att det var lättare att hitta hem från Tallinn. Fabrikens torn kommer att bli ett nytt landmärke i Ingå, skojar Antti Kaikkonen, Blastrs chef i Finland.
– Det har varit mycket diskussion om att miljarder saknas. Men det är fråga om projektfinansiering etappvis och den första rundan för utomstående finansiärer är i gång, säger Kaikkonen.
Kaikkonen upplever ändå att projektet har ett stort stöd nationellt och regionalt.
– I Ingå är det många som hoppas på fabriken men det finns också de som är osäkra och de som motsätter sig. Vi uppskattar de positiva diskussionerna med grannkommunerna eftersom det finns en viss oro i Ingå för vad den stora förändringen ska medföra. Fabrikens utsläpp kommer dock att vara mycket mindre än de varit på området tidigare då Nordens största kolkraftverk fortfarande var i gång. Vi producerar 300 kilo koldioxid per producerat ton stål vilket är 90 procent mindre än i konventionell ståltillverkning, påpekar Kaikkonen.
5 600 årsverken på spel
Det är Ramboll som har utrett de ekonomiska konsekvenserna av fabriken. Under produktionen ökar stålverket avsevärt livskraften, produktionsvolymen och den ekonomiska aktiviteten i Ingå och hela Västnyland.
Sysselsättningseffekterna är som störst under byggskedet, men även permanenta jobb skapas, enligt bedömningen, till ett belopp av cirka 5 600 årsverken.
Stålverkets byggskede ökar behovet av arbetskraft i Västnyland med mer än 9 000 årsverken. Totalt beräknas behovet av arbetskraft i Finland som helhet öka med cirka 16 200 årsverken tack vare fabriken.
Byggandet av fabriken skulle generera ny omsättning på cirka 3 miljarder euro i Finland, varav cirka 57 procent i Västnyland.
– När stålverket står färdigt beräknas det totalt att sysselsätta cirka 1 000 personer årligen. Utöver detta har resten av Finland ett arbetskraftsbehov på nästan 4 200 årsverken årligen varje år, säger konsult Samuel Rintamäki på Ramboll.
Han säger att lokala företag kan dra nytta både av byggandet av dess drift.
– Under byggskedet uppstår efterfrågan framför allt inom byggbranschen, vid tillverkning av metallprodukter och inom boende- och cateringtjänster, säger Rintamäki.
Betydande skatteintäkter för Ingå
Fabriken skulle ge Finland skatteintäkter på nästan 300 miljoner euro årligen, av vilka en del kommer att betalas direkt till kommunerna och en del till staten.
För Ingå kommun skulle inkomster från fastighetsskatt vara en betydande intäktspost kommunalskatten som anställda betalar. Om 200 av dem bor i Ingå genererar det kommunalskatteintäkter på 600 000 euro årligen.
Utöver det förväntas fabriken generera mellan 6 och 9 miljoner euro i fastighetsskatt för Ingå årligen. Som jämförelse var Ingås fastighetsskatteintäkter 3,0 miljoner euro år 2022.
Byggandet av fabriken, en satsning på 4 miljarder, uppskattas ta tre år och målet är att den ska vara i fullt bruk i slutet 2030.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.