Så här har befolkningen ändrats på alla öar med fast bosättning i Åbolands skärgård — Stenskärsborna har allt färre grannar: "Det känns tomt här"
Stenskär har två gårdar som har varit bebodda i sex generationer. Foto: Emma Strömberg
Rainer Ehrman pekar ut holmar från utkikstornet på Stenskär.
– Grötö, Byskär, Sälgskär och Knivskär var bebodda ännu på 80-talet.
Den här höstdagen är det alldeles stilla och öarna ligger som på en glasbricka på fjärden.
Från utkikstornet öppnar sig en 360 graders vy över skärgården. Rainer Ehrman drömde länge om ett utkikstorn. Foto: Emma Strömberg
På de två gårdarna på Stenskär i Nagu södra skärgård bor det ännu människor året om. Rainer Ehrmans släkt i Östergård och släkten Jansson i Västergård har bott på Stenskär i sex generationer.
I dag bor fyra personer på ön, Rainer med sin fru Tuula Ehrman och Agneta Jansson med sin man Jarmo Ylitalo. Båda parens barn är vuxna och har flyttat från ön.
Fiske har varit huvudnäringen på båda gårdarna och de har haft boskap och åkerplättar som bidragit till självförsörjningen och gett lite extra inkomster. Så har livet sett ut på de andra holmarna också.
”Det känns tomt här”
Men nu är Stenskärsborna omgivna av tomma holmar. Agneta Jansson som är född och uppvuxen på Stenskär säger att hur det är sorgligt när hon tänker på hur många som bodde här ännu på 80-talet.
– Det känns tomt här, och så är det mörkt när det inte lyser på andra holmar, säger Agneta.
Antal bosatta utan fast vägförbindelse i Åbolands skärgård:
Jarmo Ylitalo och Agneta Jansson trivs på Stenskär. Foto: Emma Strömberg
Trots att allt färre människor bor ute i skärgården konstaterar Rainer och Agneta att det är enklare att bo ute på en holme i dag än vad det var när de växte upp.
Förbindelserna till fastlandet är bättre nu. En förbindelsebåt började åka mellan holmarna i slutet av 1960-talet, men det började trevande.
– Tidtabellerna är bättre i dag när man har möjlighet att åka in till fastlandet och komma ut igen samma dag, säger Agneta.
När Agnetas och Jarmos son, som nu är 20 år, började skolan fick han skolskjuts med båt så att han kunde fortsätta bo hemma. Men när Agneta och Rainer som sjuåringar började skolan tvingades de bo i Nagu in i veckan då de gick i den numera nedlagda Käldinge skola.
Agneta berättar att det var hemskt att lämna hemmet i så ung ålder.
– De första åren var tunga. Livet var så annorlunda på ön. Man reste inte heller på den tiden.
Agneta har i efterhand funderat på att det säkert var tungt också för hennes föräldrar att skicka iväg ett barn som inte vill åka.
Elen drogs år 1988
En stor sak som underlättade livet på ön var när det drogs el till Stenskär år 1988. Innan dess producerades all el med dieselaggregat. Agneta och Rainer berättar hurudant sjå det var med bland annat frysen.
– Om man hade varit borta måste man komma ihåg att sätta på frysen det första man gjorde när man kom tillbaka. Man kunde ju inte ha aggregatet igång långa tider när man var borta, berättar Rainer.
Rainer minns det konstanta oljudet från dieselmotorn och hur det låg en dimma av dieselrök i sänkan bredvid uthuset där generatorn fanns.
Tuula och Rainer Ehrman bor på Östergård med sina hundar. Foto: Emma Strömberg
Tvingades tänka om när fisken tog slut
I takt med att fiskbeståndet sinat har båda hushållen fått lägga om sin verksamhet. Rainer slutade med trålfisket år 1998 och övergick till att vara snickare på heltid. Han bygger bryggor runtom i skärgården och tar sig an olika uppdrag som gör att han ibland är borta på arbetsresor in i veckorna.
Agneta och Jarmo har också haft fiske som huvudinkomstkälla ännu in på 90-talet. Numera livnär de sig i huvudsak på stuguthyrning på närbelägna holmar och gästhamn. Agnetas föräldrar byggde den första uthyrningsstugan år 1976 och allt efter började turismnäringen växa.
Jarmo Ylitalo och Agneta Jansson ordnar fisknätet. Foto: Emma Strömberg
Agneta och Jarmo fiskar fortfarande men säljer direkt till stuggäster och båtfolk och efterfrågan är mycket större än den mängd de lyckas fiska upp. Agneta och Jarmo pustar nu ut efter den intensiva sommarperioden. Jarmo konstaterar att de sommarmånaderna är lite väl hektiska och vinterhalvåret lite väl lugnt, men det jämnar ut sig på det sättet.
Får ser till att betesmarken inte växer igen
Ännu på 70-talet hade båda gårdarna djur. Men numera står ladugårdarna tomma. Ehrmans hade får ännu på 80-talet och sålde ullgarn, tills de upplevde att inkomsterna var så små att det inte var värt mödan.
Men numera finns det får på Stenskär från maj till oktober eftersom fårfarmaren Charlotta Björklöf arrenderar betesmark på ön.
Ett av fåren är kelsjukt. Foto: Emma Strömberg
Rainer berättar att det har varit hans dröm sedan barndomen att bygga ett utkikstorn på Stenskärs högsta punkt så att man skulle kunna se ut över skärgården runtomkring utan några skymmande träd i vägen. År 2014 kunde den drömmen om en 360 graders vy över skärgården besannas tack vare bidrag från Kulturfonden.
Båtfolk i rörelse också på hösten
Både Västergård och Östergård har varsin gästhamn. Men de upplever inte att de konkurrerar med varandra, utan att de kompletterar varandras verksamheter. Ehrmans gästhamn ligger bredvid Agnetas och Jarmos försäljningsbod. Ett par höstseglare som tagit i land vid Ehrmans brygga kvällen innan hade köpt fisk och potatis av Agneta och Jarmo.
Några seglare är till sjöss också på hösten och har tagit i land vid Ehrmans brygga. Foto: Emma Strömberg
Till Stenskär kom jag med förbindelsebåten Nordep från Kirjais men jag får skjuts tillbaka av den mindre båten m/s Cheri som sköter den tvärgående rutten. Henry Melen som kör Cheri upprepar samma sak som Stenskärsborna pratat om.
– På 60-talet bodde det folk på alla holmar, men nu bor det nästan ingen på holmarna, konstaterar han.
Den minskade befolkningen märks också i statistiken för förbindelsebåtstrafiken. Under de senaste 20 åren har antalet resor med förbindelsebåten på Nagu södra rutt minskat med 40 procent.
Melen säger att det behövs bättre nätförbindelser om det alls ska finnas några året om bosatta människor i skärgården i framtiden.
– Nu kan man inte ens lita på att det finns täckning på telefonen.
Bättre internetuppkoppling är något som också Skärgårdsdelegationen lyft fram som en avgörande fråga för en livskraftig skärgård.
Hur ser Stenskärs framtid ut? Rainers och Tuulas son har visat intresse för att flytta ut till ön igen, men problemet är att hitta något att försörja sig på. Agneta säger att det naturligtvis finns en önskan från hennes och Jarmos sida att sonen skulle vilja ta över i något skede.
– Vi ser att här finns alla förutsättningar att klara sig, men han är ännu så ung och studerar och man får se vad livet bär med sig.
Längs med naturstigen får man uppleva många vackra miljöer. Foto: Emma Strömberg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.