Nej, här finns ingen pastakris – Raisios nya linje har redan spottat ut 1 miljon kilogram pastabitar
Den inhemska pastatillgången är tryggad.
Det budskapet vill livsmedelskoncernen Raisio föra fram nu när deras förnyade pastatillverkningslinje är i full gång i fabriken i Reso.
Linjen har i själva verket redan rullat på i nästan två månader. Den har hunnit spotta ut en miljon kilogram av bolagets Torino-produkter, såsom cappelli, gnocci och den björnformade Nallepastan.
En tårta i ett kafferum – med ”1 000 000 kg” spritsat i mitten – skvallrar om den uppnådda milstolpen när ÅU besöker fabriken på tisdagen.
Jean LindénTidigare i år var det ”pastakris” i landet. Den berodde på två helt skilda saker.
Konkurrenten Myllyn Paras hade fått metall i sina produkter på grund av en trasig maskin, samtidigt som Raisio alltså råkade byta ut sitt gamla maskineri från 1997.
Raisio hade bunkrat upp med pasta för sin uppgradering. Men när också konkurrentens tillverkning låg nere blev det för mycket.
– Vi hade sett till att ha extra pasta för flera veckor i lagret inför bytet av produktionslinjen. Men pastan gick åt i ett nafs då konkurrenten samtidigt hade sitt eget ”projekt”, säger driftschefen Klaus Tuikka.
Tuikka passar på att flika in att Raisio redan länge haft metalldetektorer i sin produktionslinje som kan stoppa produktionen om något händer.
Jean LindénSjälva pastatillverkningen i Reso sker i en medelstor hall. Den är förstås väldigt automatiserad. Det krävs bara en person för den normala driften. Man jobbar i tre skift.
Inne i kontrollrummet pekar Tuikka på en skärm där man ser degen vispas runt. Den är inte välknådad och seg som degen man gör hemma.
– Den får sin konsistens först när den under väldigt tryck, cirka 100 bar, pressas igenom munstycken, säger han.
Det är munstyckena som formar pastan, till exempel till vanliga makaroner eller skruvformad fusilli.
Jean LindénDet här sker i en apparat ovanför ett rör. Där finns hundratals munstycken plus dubbla skärare.
– Med en skärning skapas nästan 1 500 makaroner, förklarar Tuikka.
Genom en plexiglasskiva ser vi dem skäras till i väldig fart.
Jean LindénVia ett rör faller de sedan ner till en förtork som med hög värme torkar ytfukten så att pastabitarna inte ska fastna i varann. Metallskivan där makaronerna åker fram gungar hela tiden.
Jean LindénSedan åker de in i en stor tork där de tillbringar drygt två timmar.
Sedan kyls pastan ner och åker vidare för att småningom förpackas. Det sker i anslutande hallar med mer personal.
På vägen gallras sekunda exemplar bort, till exempel bitar som klumpat ihop sig.
Raisio avslöjar att de faktiskt snart lanserar ett par produkter där man tar tillvara pasta som inte är helt förstklassig.
Den ena produkten kommer att heta ”mokaroni” – en ordlek på finskans ”moka”. Alltså miss eller, tja, ”måka” på svenska.
– Men inte handlar det egentligen om någon ”måka”, utan det är pasta som görs i slutet eller början av en produktionsomgång, och som därför inte är lika jämn till kvaliteten som den vanliga.
Jean LindénRaisio vill gärna betona hur man satsar på det inhemska. Man är, till skillnad från huvudkonkurrenten, i inhemsk ägo.
De produkter – till exempel de vanliga basmakaronerna – som inte innehåller durumvete innehåller enbart inhemskt spannmål, och så vidare.
När det gäller just basmakaroner är konkurrenten Myllyn Paras marknadsledande.
Raisio påpekar att de själva satsar mycket till exempel på fullkornspasta, och mer speciella produkter såsom pasta med havre och morot. Nästan alla produkter bär det inhemska Hjärtmärket som ska signalera att de är ett näringsmässigt bättre val i sin produktkategori, påpekar bolaget.
Jean LindénMen driftchef Tuikkas egen favorit – pastan med havre och broccoli – tillverkas inte längre.
Den hittade inte tillräckligt ofta till de finländska hemmen.
– Tyvärr, den var utmärkt till fisk, säger Klaus Tuikka.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.