Förflytta dig till innehållet

Så här byggs en traditionell skärgårdsbrygga

Monica Forssell
Två män på ett stort bryggbygge.

Stor som en stuga är stenkistan på stranden i Vattkast. Artur och Thomas Johansson balanserar vant uppe på den cirka tre meter höga skapelsen. Det doftar tjära, bark och motorsåg i vårsolen som glittrar i Sindessundet.

När bryggan är klar kommer den att skuffas ut i vattnet och dras med hjälp av en pråm till kunden på Houtskär Berghamn, cirka tjugo sjömil mot sydväst.

Det kommer att bli en lång och långsam färd med en träkonstruktion på över tio ton på släp.  

En motorsåg. Monica Forssell
Motorsågen är i flitig användning. Foto: Monica Forssell

Men än finns det lite kvar att tjära och några gängstänger fattas i hörnen. Till sist ska utstickande stockar som fungerat som byggställningar sågas av. Som en kaka pustas den konformade, L-formade bryggan. 

Thomas Johansson grundade i början av 1990-talet Farmartjänst tillsammans med några andra Korpojordbrukare. I dag driver sonen Artur Johansson tillsammans med Sam Karlsson företaget under namnet Korpo Byggtjänst.

Egentligen är det i huvudsak fritidshus som Korpobyggtjänst bygger men varje år blir det också några stenkistor eller brokistor, som de också kallas. 

— Efterfrågan på traditionella skärgårdsbryggor är stor, säger Artur Johansson. Just nu har vi sju-åtta i kö.

Två män vid en halvfärdig brygga på land. Monica Forssell
Far och son Johansson bygger traditionella skärgårdsbryggor tillsammans och trivs. Foto: Monica Forssell

Hur många man hinner bygga per år varierar. Något år har det blivit fem, ett annat år bara en.

Alltsammans börjar med noggranna mätningar på den plats där bryggan ska stå. Bottnens beskaffenhet undersöks: Mjuk lerbotten kräver att kistan har ett golv. Stadig sandbotten är bäst medan en klippa kan vara besvärlig. Riktigt utsatta lägen är inte bra och helst ska bryggan inte stå på en muddrad botten.

— Efter det bär det av till skogs där vi hugger träd i den längd som behövs, berättar Thomas Johansson.

Några skarvar ska det inte vara, så Houtskärsbryggan till exempel har sju meter långa trädstammar i bottnen.

Stockar i ett hörn enligt laxstjärt. Monica Forssell
I hörnen placeras stockarna enligt ett sätt som gör att hörnen blir mycket stadiga. Foto: Monica Forssell

När träden fällts sågas de upp i sex tums stockar och efter det börjar timrandet. Stockarna ska ha lite luft mellan sig för att släppa in vågor och för att inte ruttna. För hörnen används tjärade laxstjärtar och där det behövs är det syrefasta dumlingar och bultar som gäller.

Och inne i kistan, där byggs det stenfickor. Det betyder stockar som placeras i v-format inne i bryggan.

— Kistan ska inte fyllas med sten, förklarar Thomas Johansson. Fickorna fylls bara till vattenytan ungefär och längst ner är det mindre mängder sten än högst upp. Det här gör bryggan stadig.   

Tips

  • Stadig sandbotten lämpar sig bäst för en stenkista
  • Muddrat botten lämpar sig sämre
  • För att inte stjälpa ska bryggan vara tillräckligt bred, gärna minst 3 meter
  • Det lönar sig inte att bygga en ny brokista på exakt samma ställe där en gammal stått
  • Kistan ska inte vara för tät

Förr i tiden byggdes stenkistorna ofta på isen och när det var dags att sjösätta bryggan sågade man upp en vak runt kistan. I dag då isarna inte är att lita på är det bogsering som gäller.

— När kistan är framme hos kunden stenas den och placeras så att den är helt rak och sitter som den ska, säger Artur Johansson.

Oftast kommer stenarna med pråmen. Då är de färdigt sorterade i lämplig storlek: Lite större än ett huvud men mindre än en halv meter i diameter, ungefär. Stenarna får varken ha sönder fickorna eller slinka ut ur dem.  

Stockar radade enligt ett V.Monica Forssell
Stenfickorna formas som v:n inne i bryggan. Foto: Monica Forssell

Materialet för locket väljer kunden. Tryckimpregnerat virke håller längre och är så gott som underhållsfritt, medan sågade plankor behöver tjäras med jämna mellanrum.

Enligt Johanssons håller en rätt underhållen och rätt placerad stenkista i åtminstone femtio år.

— Det är bara locket man kan behöva förnya någon gång och använder man tjärade plankor kan man elda gamla som behöver bytas ut i bastuugnen.

En traditionell skärgårdsbrygga är inget för den otåliga och som engångsutgift är bryggan med transport och bygge av landgång, inte helt liten. Men bryggan håller länge, den är stadig, ekologisk och ett sant hantverk som numera få kan.

— Och ja, alla bygger förstås på sitt sätt. Det här är ett hantverk som inte är ”hugget i sten”, säger Thomas Johansson.

En stenkista på land.Monica Forssell
Den här stora stenkistan byggs som ett L. Båda armarna är 7 meter långa och 3 meter breda. Alla bryggor behöver inte vara så här stora. När den här bryggan är på plats kommer det att vara cirka 90 cm från vattenytan till brygglocket. Foto: Monica Forssell

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter