Rysslands generalkonsul i Åbo ser flera orsaker för landet att rikta in sig på sydvästra Finland – "Ett lokomotiv för den finska industrin"
Generalkonsul Alexander Gremitskikh tar emot på Vårdbergsgatan. Foto: Fredrik Häggman
I Åbo finns bara en diplomatisk beskickning med yrkesdiplomater: Rysslands generalkonsulat, som huserar i en bastant tegelbyggnad vid Vårdbergets fot. ÅU hälsade på vid konsulatet, där fyra ryska diplomater och åtta kontorsanställda är fast stationerade.
Generalkonsul Alexander Gremitskikh tar emot i konsulatet, där golvet klätts in med plastmatta på grund av pågående inre renovering. Stundvis hörs borrmaskiner in i mötesrummet genom de gulskiftande tapeterna.
Huset kan verka stort från utsidan, men enligt generalkonsuln hade det inte skadat om det var ännu större. Konsulatet behöver utrymme för kontorsrum, festsal och lägenheter för sammanlagt sju av de anställda varav flera har familj och barn.
– Nog behövs det plats. Alla rum är i användning, säger Gremitskikh som själv inte bor på konsulatet utan i en lägenhet som ägs av ryska ambassaden i centrum.
Ser likheter mellan finländare och ryssar
Gremitskikh blev erbjuden posten som generalkonsul i oktober 2017, efter att ha jobbat i många år med Rysslands relationer till Norge, Danmark och Island. Han har inte ångrat flytten till Åbo och Finland, som har gett honom flera insikter om likheterna mellan finländare och ryssar.
– I Finland förstår man förmodligen ryssar bättre i något annat land i Europa, och vice versa, tycker Gremitskikh.
Kan du utveckla?
– Mentaliteten är likartad och det finns gemensamma traditioner, med liknande uttryck och mat. Ni har ju också ryska produkter i hyllorna, som smetana och pelmener. Men det finns givetvis också skillnader, finländare har sin egen nationella identitet som alla folk. Ryssar är mer uttrycksfulla medan finländare är reserverade. Samtidigt är de ansvarsfulla, noggranna och står fast vid vad som sagts. Det finns ingen skillnad mellan ord och praktiska handlingar.
Alexander Gremitskikh
Generalkonsul vid ryska generalkonsulatet sedan oktober 2017. Jobbade dessförinnan med att utveckla Rysslands bilaterala relationer med Norge, Danmark och Island.
Har jobbat inom diplomati sedan 1982.
Ålder: 59
Utbildning: Moscow High School of international relations.
Hemstad: Moskva.
Familj: Har en fru som bor i Åbo och tre vuxna barn i Ryssland.
Vilken bok läste du senast? Jag läste om en av mina favoritböcker, Michail Bulgakovs ”Mästaren och Margarita”, men på norska. Det var intressant att se hur översättningarna skiljer sig åt.
Vad brukar du lyssna på? Folkmusik.
Vad gör du när du inte jobbar? Jag trivs i naturen, vilket för övrigt är något som förenar finländare och ryssar – vare sig det handlar om svampplockning, skogsvandringar eller att bara ligga på stranden.
Lång historia av samarbete
Det är ingen slump att Rysslands enda generalkonsulat i Finland är placerat just i Åbo. Redan 1953 knöts ett vänskapsavtal mellan Åbo och S:t Petersburg, dåvarande Leningrad. Finland har på motsvarande sätt ett generalkonsulat i S:t Petersburg.
Till bägge beskickningarnas huvudsakliga uppgifter hör att främja relationerna mellan just de här två städerna.
– De är närmare 70 anställda, så i jämförelse är vi en väldigt liten beskickning.
Det ryska generalkonsulatet ansvarar också över ett mindre område än sin finska motsvarighet i S:t Petersburg. Till distriktet hör fem landskap: Egentliga Finland, Satakunta, Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten samt städerna Uleåborg, Hangö och Brahestad.
Här bor sju anställda med familjer. Foto: Fredrik Häggman
”Inte många städer i världen som har statyer av både Lenin och tsar Alexander”
Ryssland har många orsaker till att rikta in sig på sydvästra Finland, en region som Gremitskikh beskriver som ett lokomotiv för den finska teknologin. Han nämner Åbo vetenskapspark och läkemedelsklustret som särskilt intressanta ur ryskt perspektiv.
En stor del av Gremitskikhs arbetstid går åt till att lägga grunden för samarbete i den här sortens projekt, genom möten och olika sorters kontaktskapande.
– Intresset för er potential inom områden som vetenskap och teknologi är ökande, och den sydvästra delen av Finland är en av landets mest industriellt utvecklade regioner. Åbo vetenskapspark är ett exempel på ett projekt med ett antal ryska aktörer inblandade.
Genom åren har generalkonsulatet också varit inblandat i mindre projekt. Ett av dem är statyn av tsar Alexander I och Sveriges kung Karl-Johan XIV vid åstranden. Den är ett resultat av aktiv lobbning från konsulatets sida och finansierades av ryska mecenater.
– Det är en vänskaplig gest av Åbo. Det är inte många städer i världen som har statyer av både Lenin och tsar Alexander, vilket ju är intressant i en historisk kontext.
3 000 ryska medborgare inom konsulatets område
En av konsulatets grundläggande uppgifter är att stöda de ryska medborgare som bor i Finland. Inom distriktet finns strax under 3 000 av de cirka 28 000 ryska medborgare som registrerats som bosatta i landet.
För dem kan konsulatet vara till hjälp med byråkratin gällande allt från födelseattester till pensionsförmåner.
– Om man ska generalisera så är de i huvudsak välintegrerade, många kommer från tvåspråkiga familjer och vissa har till och med finska som starkare språk. Det vanligaste problemet som de kommer till oss för är att de har brist på pengar. Vi har ingen budget för att stöda någon finansiellt men kan utreda vilken sorts stöd de kan få från hemlandet.
På konsulatet arbetar man också dagligen med att utfärda visum för finländare till Ryssland. Gremitskikh ser Rysslands införande av avgiftsfria e-visum som ett stort steg i främjandet av utbyte mellan länderna. Från och med oktober kan finska medborgare kostnadsfritt få visum för upp till åtta dagars vistelse i S:t Petersburg-området.
Ryssland och EU har tidigare fört långt gångna diskussioner om ett införande av visumfrihet, men samtalen rasade samman då Ryssland annekterade Krimhalvön.
– Ryssland eftersträvar fortfarande ha visumfrihet, men så länge vi inte har det kommer vi att fortsätta att skapa unilaterala förbindelser med andra länder. Det är viktigt att göra det lättare för andra nationaliteter att besöka Ryssland, för att man fullt ut ska förstå varandra.
Alexander Gremitskikh hoppas att fler åker till Ryssland i och med nya e-visumet. Foto: Fredrik Häggman
Turismen minskade efter Ukrainakriget
Resandet mellan Finland och Ryssland är på väg uppåt igen efter en period av nedgång i samband med att sprickorna i EU:s och Rysslands relation blev allt djupare. I fjol behandlade Åbokonsulatet 20 200 visumansökningar, i mitten av oktober i år är man uppe i 17 000.
– Efter kriget i Ukraina minskade både turismen och antalet affärsresor från Finland till Ryssland.
Samtidigt åstadkom rubelns störtdykning en motsatt effekt hos ryssarna, då relativpriset på finska varor steg.
– Trenden håller på att vända. Nuförtiden reser ryssarna inte bara hit för att köpa saker – de har ett större utbud hemma – utan för att de uppskattar naturen och landet. Det gäller särskilt norra Finland, Ryssarna vet att Lappland är jultomtens hemvist.
Ifjol gav Airiston Helmi-fallet upphov till bred debatt om ryska affärer i Finland. Har den sortens fall några effekter på det lokala samarbetet?
– Såna historier hjälper inte till att skapa en bättre bild av ryssar. Jag ska inte spekulera… men CKP utreder fallet som ett ekonomiskt brott. Det är kriminellt i Ryssland också – faktum är att vi har haft ganska många fall. Men på det stora hela påverkas vi inte, varken av Ukrainakrisen eller ekonomisk brottslighet. Samarbetet som byggts upp här i Åbo är som ett stort träd med rötter som sträcker sig långt ner i jorden. Det kan inte falla utan växer vidare, med nya grenar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.