Rut Bryks utställning inspirerar sportlovsbarn
Sportlovsläger. Rut Bryks utställning är temat för sportlovslägret som pågår som bäst i Åbo konstmuseum. Foto: Carina Holm
Det enda som hörs när man stiger in i en av salarna i Åbo konstmuseum där keramikern Rut Bryks utställning visas är raspandet av färgpennor mot kartong.
På golvet sitter eller ligger tolv barn som är på konstläger.
De ritar av något av verken för att på torsdag och fredag tillsammans göra ett jättestort konstverk i Bryks anda.
Då ska de jobba med modellera som torkar utan bränning i ungdomsgården Vimma under ledning av bildkonstnären Sanna Vainionpää.
Geometri. Alexander Kivi och Daniel Dragtsma har letat efter geometriska former i Rut Bryks verk. Foto: Carina Holm
Daniel Dragtsma, 8, och Alexander Kivi, 8, har många färdiga ark fastknipna på sin ritskiva.
– Nu skissar vi och i morgon ska vi jobba med lera och göra liknande saker som hon har gjort, säger Dragtsma.
Först har de tittat på utställningen och Anna Skult, museilektor, har berättat om den.
Barnen har också ritat med mycket färg ur minnet.
Daniel har ritat en skog i mycket grönt och blått. Han brukar rita också annars, mest Pokémon-figurer.
– Jag tycker bäst om Ho-oh. Det är en fågel med flera olika färger, rött, grönt, gult och vitt. Jag tittar på bilderna från min telefon och ritar sedan.
Skiss. Sophie Manel har tittat noga på Rut Bryks konstverk. Foto: Carina Holm
Sophie Manel, 7, gör en skiss av ett av konstverken på väggen.
– I morgon ska vi sätta fast alla små bitar i varandra och göra en stor tavla. Anna berättade för oss hur konstnären gjorde med mosaik och glasyr. Det räckte många år att göra en stor tavla.
När Sophie ritade något minne blev det en häst och ett hinder.
– Jag tänkte på när jag red.
Anna Skult säger att de har gått igenom vem Rut Bryk var, vad keramik är och hur hon jobbade med olika material.
– Rut Bryk gjorde aldrig skisser utan baserade sina verk på minnen och sin fantasi. Alla hennes verk från Venedig bygger på minnen. Hon var en väldigt privat person som har berättat mycket lite om sin konst.
Barnen har också färglagt teckningar av Bryks konstverk och letat efter olika geometriska former i verken.
– På 1940-talet var Bryks verk mera traditionella som fat och så, medan de på 1960-talet blev allt mer mosaikaktiga. Då använde hon mer och mer geometriska former i sina gigantiska verk, som gjordes som modulbyggen.
Skult säger att Bryks konst är annorlunda och fantasifull, med många olika uttryck i en och samma utställning.
– Går man på konstmuseum så är det oftast skulpturer och målningar man ser, men tredimensionell keramikkonst är man kanske inte så van att se. Det är också ett nytt material för Åbo konstmuseum. Barnen blir inspirerade bara de kommer i gång.
Koncentration. Aurora Arola och Sophie Manel ska tillsammans med de andra lägerdeltagarna göra ett stort konstverk i Rut Bryks anda.
Aurora Arola, 9, tycker att Rut Bryks verk är enkla och fina.
– Jag tänker på honung när jag tittar på de där, säger hon, och pekar på verket ”Hexagon”, gjort i fajans 1955–59.
Och visst kan man tänka på bin och vaxkakor.
Hon går ibland på utställningar och konstmuseer.
– Det finaste jag har sett är kanske något på Aboa Vetus.
”Hårklippning”. Verket i fajans från omkring 1947 hör till Ada Aaltonens favoriter på utställningen med Rut Bryks verk. Foto: Carina Holm
Ada Aaltonen, 10, sitter på golvet och färglägger en teckning av ”Lepidopterologist” i fajans från 1950. Fjärilsforskaren har grön hatt, grön kostym i en annan nyans och grön bakgrund.
Hon gick tidigare i konstskola, men har inte längre tid.
– Jag tycker om att rita och måla. Mest ritar jag hästar. Det är roligt att jobba så här att man får rita av konstverk. Det är lite svårt att ta modell, men det är lättare när man har en teckning som man ska färglägga, även om det blir lite andra färger jämfört med det som hänger på väggen.
Hennes favoritverk på Bryk-utställningen är ”Hårklippning” i fajans från omkring 1947.
– Den är häftig på något vis.
Rut Bryks (1916–1999) utställning ”Den magiska lådan” visas på Åbo konstmuseum till och med den 13 maj.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.