Rowlit-festivalen får efterlängtad historik – bildmaterial från några av åren efterlyses ännu

Det hela började som en öl- och korvfest i befolkningsskyddet Grottan i Pargas – och avslutades med Roxette inför 9 000 personer i dagbrottet. Visst är det värt en bok!
Rowlit-fenomenet var ett kraftprov i talkoanda, där fem musikintresserade familjer slog sig samman och stod för arrangemangen som växte år för år. Då det begav sig var Pahlman artistansvarig medan Jim Karlsson höll i tekniken.

Jan-Erik Järvinen är den som håller i trådarna för historiken – eller minnesboken – där talkoandan fortfarande lever kvar.
– Den här boken borde väl egentligen ha gjorts redan för tio år sedan då man ännu hade allt i färskt minne, skrattar Folke Pahlman om den kommande boken om fenomenet Rowlit in the City.
Han medger att han själv funderat på att skriva en bok om fenomenet redan några år efter den sista festivalen 2011, men att det av olika orsaker alltid runnit ut i sanden.
– Med två journalister med i styrelsen, så kommer man ju ostört att tänka på ordspråket om skomakarens barn, skrattar Karlsson.

Den allra första Rowlit-festivalen ordnades redan 1992, men det var i och med konserterna i gruvan – Nordkalks dagbrott – som inleddes sommaren 1995 som det hela tog skruv och småningom blev ett fenomen som spridde sig långt utanför Pargas gränser.
Det var Remu Aaltonens och Andy McCoys gemensamma spelning i gruvan som angav takten – och innan det hela ordnades för sista gången med Roxette som huvudartist sommaren 2011 hade många storheter som Robert Wells, Tomas Ledin, Katrina and the Waves, Tom Jones, Status Quo, Uriah Heep, Smokie, Suzi Quatro, Hanoi Rocks, The Animals och Charlotte Perelli (samt många fler) hunnit uppträda i Pargas.
Åbobandet The Crash (på den tiden enbart Crash) med Teemu Brunila i spetsen fick sitt stora genombrott kort efter spelningen på ungdomskonserten i gruvan i juli 1997.

Järvinen var inte sen med att tacka ja då han blev tillfrågad att hålla i projektet.
– Det handlar ju om ett betydande kapitel i Pargasbygdens historia som inte tidigare dokumenterats på det här viset inom pärmar.

Boken ska bli ett digert paket med bilder, minnen och anekdoter från festivalåren och från kulisserna.
Digert är bara förnamnet, eftersom det finns ett femtontal bananlådor fulla med material, förutom alla mappar och e-postmeddelanden.
– Just nu ligger jag någonstans på 1 750 inskannade dokument utöver det som funnits i digital form sedan tidigare. Det är väldigt långt bildmaterial, tidningsklipp och kortare berättelser som det hela bygger på. Jag skulle inte kalla det en regelrätt historik just av den orsaken, utan snarare en minnesbok, säger Järvinen.

Planerna på att sammanställa festivalåren har sipprat ut via olika bildgrupper på Facebook, där Järvinen presenterat en liten del av bildskörden för att väcka intresset.
– Vi har fortfarande några evenemang som vi har aningen skralt med bildmaterial från, då handlar det främst om festivalerna 2003 och 2004 samt danserna som ordnades i PIUG åtminstone 2001, säger Järvinen.

Pahlman och Karlsson kommer ihåg de tunga lassen som arrangörerna drog då det begav sig.
– Det var många hundra meter kraftkabel som drogs nere i gruvan och som bäst, eller värst, hade vi 3–4 dieselkraftverk i gång för att se till att elen räckte till för ljud och ljus på scenen, berättar Karlsson.
– Och säkerhetsplanen blev till slut en lunta på 50–60 sidor bara den, det blev betydligt strängare år för år.

Allt snurrade på med frivilliga krafter och privatpersoner bar det ekonomiska ansvaret.
– Totalt hade vi väl som mest upp till 300 frivilliga som jobbade med olika saker. De tyngsta åren var nog de då det ordnades evenemang från torsdag till söndag med Stjärnbandet-kval och finaler, säger Pahlman.
– År 2001 var ju nog det tyngsta rent ekonomiskt då vi gjorde ett minus på 1,3 miljoner mark. Följande år gick inte så mycket bättre och vi var i praktiken skuldsatta fram till 2007 då vi äntligen kunde andas ut. Men vi hade två gånger över 8 000 människor nere i gruvan, det är inte så illa det heller.

Om någon har material från åren 2003–2004 eller danstillställningarna i PIUG, kan man ta kontakt med Jan-Erik Järvinen per e-post på skotnas58@gmail.com.
Rowlit (in the City)
- Musikfestival som ordnades åren 1992–2009 och en sista gång 2011 i Pargas.
- Började som en öl- och korvfest med countryförtecken i Grottan.
- Sysselsatte som mest över 300 frivilliga.
- De största dragplåstren genom tiderna var Smokie (som uppträdde tre gånger på festivalen: 1997, 2001 och 2008), Status Quo (1998), Tom Jones (2000) och Roxette (2011).
- Rowlit-namnet ynglade också av sig och det ordnades också andra evenemang med kopplingar till festivalen, bland annat ordnade Pargas IF:s skidsektion barnjippot Ski Rowlit i ett tiotal år.
- Utnämnandet av Pargaskorven som nu fortsätter i samband med Forneldarnas natt, inleddes i samband med Rowlit-festivalen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.