Rotorseglet på Grace monteras ner efter tre års testning – Viking fortsätter blicka mot klimatsmarta lösningar
Testkörningen av rotorseglet på Viking Grace har nått sitt slut.
Rotorsegeltekniken, utvecklad av finländska Norsepower, har tillämpats på Viking Grace i tre år och i april avslutas dess användning. Under fartygets servicedagar ska rotorseglet på Grace monteras ner.
Johanna Boijer-Svahnström, kommunikationsdirektör på Viking Line, säger att det inte är troligt att seglet tas i bruk igen på korta och kvicka Åbolinjen, men om Grace eller nya Viking Glory, som också är utrustad för att använda rotorsegel, börjar trafikera på andra rutter kan det bli aktuellt att använda sig av rotorsegel igen.
Samarbetet mellan Norsepower fortsätter dock.
– Rotorsegelteknologin är ett lovande och ambitiöst steg mot en mer miljövänlig sjöfart. Det är viktigt att utveckla denna typ av lösningar, och vi vill definitivt vara med och hitta nya sätt att göra Östersjötransporterna mer klimatsmarta. Flettner-rotortekniken är mycket intressant. Vårt samarbete med Norsepower har varit berikande och det har vidgat våra vyer, säger Boijer-Svahnström.
Rotorseglet genererar dragkraft genom Magnus-effekten och minskar därigenom fartygets behov av propellerkraft.
Grace var världens första passagerarfartyg som utrustades med ett rotorsegel. Förutom på Viking Grace har Norsepowers rotorsegel installerats på fyra andra fartyg, inklusive Scandlines färja M/V Köpenhamn mellan Tyskland och Danmark samt tankfartyget Maersk Pelican.
– Testresultatet från Viking Grace-projektet, som validerats av oberoende parter, ledde till många nya leveranser av rotorsegel och vår verksamhet växer kraftigt. De rotorsegel som optimerats för nya fartyg har potential att uppnå bränsleinbesparingar på upp till 20 %. Vår rotorsegelteknik är en redan nu tillgänglig lösning som möjliggör betydligt minskade utsläpp inom sjöfarten, berättar Tuomas Riski, vd för Norsepower.
Kiitos kun tuo ”maisemahaitta” poistetaan… Grace on näyttänyt lähinnä järjettömältä tuon ”Teletapin” kanssa.
Oiskohan tappi ollut osasyyllinen viime syksyn epänormaaliin ”rantautumiseen” Maarianhaminan satamassa, eli jälkiasennetun, alkuperäisen desiginin tuulipinnan muutoksen aiheuttama tapaus. Tappi on korkea ja painava. Pienetkin ulokkeet esim autojen tuulitunnelikokeissa aiheuttavat polttoainekulutuksen lisääntymistä ym. Ehkä tässäkin tuulipintaa tuli juuri ratkaisevasti liikaa ettei keulapotkurin teho enää riittänyt oikaisemaan tilannetta.
Kaikkea vaan tulee mieleen…
Kalle Förbom
Kivis, Nagu