Rörligheten ökar – finländarna ska få tillgång till service utanför hemkommunen
Att resa och vistas på olika orter är ingenting nytt, men rörligheten har ökat särskilt mycket de senaste tio åren, säger Kati Pitkänen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
Pitkänen talade på måndagen på ett seminarium om statens och kommunernas roll då finländarna blir allt mindre beroende av att vistas på en och samma plats.
Diskussionerna om att vistas på flera orter har fått ny fart i och med coronapandemin som minskade på rörligheten, samtidigt som distansarbete från exempelvis sommarstugorna ökade.
— Digitaliseringen kan göra det möjligt att arbeta var som helst, men det kan minska resor mellan olika platser, säger Pitkänen.
Rörligheten har många sidor och det är inte alltid ett eget val att vistas på olika platser. En orsak kan till exempel vara föräldrar som är bosatta på olika orter. Det kan också handla om att pendla till jobbet eller att vistas flera månader på en annan ort som säsongsarbetare. Fritidsboende sticker ut då finländarna rör sig mellan olika kommuner. Det sätter press på infrastruktur och utbud av tjänster.
— Samtidigt måste man också beakta hur rörligheten påverkar de orter som töms på folk.
”Bättre och billigare tjänster”
Juha Sarkio, avdelningschef för utveckling av statsförvaltningen vid Finansministeriet, säger att finländarna i framtiden ska få tillgång till statens tjänster på en och samma plats. Tillgången ska bli bättre, öppettiderna längre, samtidigt som färre servicepunkter ska spara både pengar och skona miljön genom ett minskat behov av byggnader och resande.
— Tanken är att man inte längre behöver gå till Skatteförvaltningens servicepunkt, utan till närmaste betjäningspunkt för statens tjänster för att få hjälp med beskattningsfrågor, säger Sarkio.
I bakgrunden ligger bland annat att finländarna i allt högre grad sköter sina ärenden digitalt.
Statens nätverk ska också förbättras så att statsanställda inte längre ska behöva arbeta på en specifik plats, utan kan promenera in på närmaste statsägda kontor och arbeta där. Enligt Sarkio arbetar många kommuner med liknande koncept.
— En anställd ska till exempel kunna jobba på kontoret i Tammerfors i stället för att behöva pendla till Helsingfors varje dag. Eller så kan man jobba från det kontor som ligger närmast sommarstugan.
Både utgifter och intäkter
Inom kommunerna är bilden en aning mer komplicerad. Inom vården har alla rätt till akut vård, men än så länge är det hemkommunen som står för övrig vård. Kulturtjänster som till exempel bibliotek är inte bundna till hemkommunen.
Infrastruktur och tjänster för till exempel sommargäster innebär givetvis kostnader. Kommunalskatten uppbärs i hemkommunen, men de som är delvis bosatta i kommunen betalar bland annat fastighetsskatt samtidigt som de beaktas på olika sätt i statsstödet till kommunerna, enligt finansrådet Anne-Marie Välikangas.
— Det är oklart om personer som delvis bor i en kommun orsakar mer kostnader än de ger intäkter åt kommunerna och det behövs mer forskning kring det, säger Välikangas.
Kan påverka men inte rösta
Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) säger att förståelsen för finländarnas rörlighet har ökat klart.
— Målet är att förbättra tjänsterna för alla finländare och göra dem mer effektiva. Vi vill att det fortfarande ska vara möjligt att bo överallt i Finland.
Men enligt Paatero är det ändå inte möjligt att erbjuda dubbla tjänster och därför kan man inte förvänta sig tillgång till vilka tjänster som helst oberoende av var man befinner sig.
— Vi måste också komma ihåg att det finns jobb som är beroende av plats. Ett butiksbiträde kan inte arbeta på distans och detsamma gäller till exempel tullens personal.
Under den förra regeringen utreddes bland annat möjligheten att vara skriven i flera kommuner, men det ansågs inte vara förenligt med grundlagen.
Det är alltså inte möjligt att rösta eller betala kommunalskatt någon annanstans än i den officiella hemkommunen. Men efter att kommunallagen uppdaterades år 2019 bör kommunerna alltid beakta personer som är tidvis bosatta på orten i beslutsfattning som berör dem.
Enligt Paatero är det också möjligt för vem som helst att delta i diskussioner om till exempel planläggning som läggs fram för offentligt påseende.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.