Pargas-Nagu fiskeriområde har snart ansökan om att förstöra skarvbon klar
Fotot är taget med drönare den 6 april. Mathias Mattsson är fotograf. Finnsementti ses till vänster och närheten till Pargas centrum uppe i bild.
Närings-, trafik- och miljöcentralen får inom kort post från Pargas-Nagu fiskeriområde.
Det är en ansökan om undantagslov för att få förstöra skarvbon på ön Högen.
– Vi samlar in utlåtanden från andra berörda också, Pargas stad, Partek, Nordkalk och skogsvårdsföreningen, säger Olav Granström som är verksamhetsledare för Pargas-Nagu fiskeriområde.
– När vi har alla dokument lämnar vi in ansökan. Det blir en ansökan om att förstöra bon, inte om att olja ägg.
Den här vårens bon rår ingen på
Den här vårens skarvbon rår ingen mer på, så egentligen är det inte så bråttom med ansökan, konstaterar Granström.
Även om skarvar syntes, sågs inte några skarvbon första veckan i april när han och kollegan från Åbolands fiskarförbund Kaj Mattsson besökte ön.
Gråhägerbon fanns det gott om, men de har häckat där sedan tidigare. Ett par veckor senare, strax innan valborg, var skarvbona tiotals och åter tiotals.
– Det är sant att det är omöjligt att räkna dem från marken. Men jag håller fast vid att där finns upp mot 150 bon, eller kanske fler.
– Vi gick runt hela ön och när man stannade upp och såg upp kunde man räkna till 20 bon, sedan gick man 40 meter framåt och så kunde man igen räkna till 20 bon. Så där höll det på. Vi räknade över 100 bon.
NTM-centralen räknar själv bona när de får en ansökan
NTM-centralen har låtit första att centralen oberoende gör en egen beräkning av antalet bon, när den får en ansökan.
När en ansökan inlämnas tar det ofta ett par månader för NTM-centralen att behandla den, eftersom miljöcentralen också begär in utlåtanden från andra myndigheter.
Om ansökan beviljas – vilket inte är någon automatik – återstår ändå frågan kring hur bona kan förstöras.
– Att olja ägg är uteslutet då bona är 20 meter uppe i talltopparna. Vi ansöker om att få förstöra hela bon, om att få ned boet, på ett eller annat sätt. I vissa fall kan det handla om att kapa trädet, men det är undantagsfall.
Bona blir som cementerade vid trädet, av avföring
Granström förklarar att skarvens avföring så gott som cementerar boet vid trädet, vilket gör det svårare att förstöra.
Skarven återvänder gärna följande vår till den boplats den har valt. I fiskeriområdets ansökan ingår också skrämselmetoder:
– Vi ansöker också om att få använda sådana gaskanoner som används vid bärodlingar för att skrämma fåglar.
Jämförelsen med ön i Runsala haltar
Granström följer sporadiskt med den debatt i Pargas och skärgården där många har åsikter om skarvarna.
– Folk jämför Högen med ön Vähä-Kaskinen i Runsala i Åbo. Men på den ön finns många stugor, det finns det inte på Högen. Det är inte alls säkert att vi får lov att förstöra skarvbon, men vi hoppas vi får det.
LÄS OCKSÅ:
Brandverket: Knappast skulle vi spola ned skarvbon
Fågelexpert på Högen: Att uppskatta skarvbonas antal är omöjligt, men flera tiotals är de
Det tråkiga med att störa kolonin är att de flyttar till närliggande holmar. Det finns redan några par i Sattmark. Jag har inte sett bon där ännu.