Röda Korsets generalsekretare: Miljontals människor svävar i livsfara i Etiopien
Den humanitära krisen i Etiopien har förvärrats. FN varnade i torsdags för att 26 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och att 400 000 personer är på gränsen till svält i Etiopien.
– Enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp är läget i Etiopien ”kanske det mest alarmerande i världen”.
Den humanitära situationen i Etiopien är katastrofal efter att den väpnade konflikten nu sprider sig på olika håll i landet, säger Robert Mardini, generalsekreterare för Internationella Rödakorskommittén.
Mardini besökte Helsingfors förra veckan för att träffa Utrikesministeriets ledning och diskutera Finlands och Röda Korsets samarbete. Internationella Rödakorskommittén har i år vädjat om donationer från världssamfundet i två omgångar för att lindra den humanitära krisen i Etiopien.
Vi har budgeterat 98 miljoner schweiziska franc (94 miljoner euro) för akuta hjälpinsatser till Etiopien nästa år, men jag befarar att hjälpbehovet blir större än så inom en snar framtid, säger Mardini.
Utbredd svält
Miljontals etiopier är på flykt efter att landets premiärminister Abiy Ahmed skickade trupper till Tigrayregionen för drygt ett år sedan. Konflikten har eskalerat de senaste månaderna, vilket har haft ödesdigra följder för civilbefolkningen.
Tillgången på mat har försämrats drastiskt. I oktober levererade vi förnödenheter och mediciner till över 412 000 människor i Etiopien, säger Mardini.
De bakomliggande orsakerna till svälten i Tigray är politiska. En segsliten dragkamp om makten pågår mellan den federala regeringen i Addis Abeba och landets etniskt definierade autonoma delstater.
Mikael Piippo/SPTNär det gäller Tigray så råder för närvarande en blockad som kontrolleras av regeringens styrkor. Ingen mat och inga mediciner kan fraktas in i Tigray just nu, säger Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland.
Amnesty International har påtalat allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter under inbördeskriget i Etiopien.
– Vi har dokumenterat massmord av civila och systematiska våldtäkter av kvinnor. Bakom dessa våldtäkter står både regeringens styrkor som tigreanska soldater, säger Johansson.
Regimkritiker fängslas
Utöver detta har den etiopiska regeringen fängslat tigreanska medborgare, journalister och människorättsaktivister i huvudstaden Addis Abeba för att kväsa all kritik mot regeringens politik, uppger Amnesty.
– Det finns inga goda och onda parter i den här konflikten. Alla krigförande parter har gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter, säger Johansson.
Amnesty har vädjat till FN:s råd för mänskliga rättigheter för att få bukt med den rättslösa situationen i Etiopien.
– Vi föreslår att FN tillsätter en oberoende kommission som undersöker kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet. Finland kunde i egenskap av ny medlem i människorättsrådet spela en aktiv roll i detta sammanhang, säger Johansson.
Utredningar om krigsbrott
I takt med att det etiopiska inbördeskriget har eskalerat blir allt fler utländska ideella organisationer utvisade ur landet. Röda Korset är en av få internationella ideella organisationer som fortfarande har personal på plats i Etiopien.
Till Internationella Rödakorskommitténs uppgifter hör att övervaka att krigförande parter respekterar de så kallade Genèvekonventionerna som bland annat slår fast hur den civila befolkningen ska behandlas i krig.
Grundbulten i Rödakorsrörelsens opartiska filosofi bygger på neutralitet. Organisationen kan därför aldrig fördöma, kritisera eller ifrågasätta någon part i en väpnad konflikt.
– Vi har fört diskussioner med alla krigförande parter om Genèvekonventionerna och besökt fängslade civila i Etiopien, men alla uppgifter om dessa samtal är konfidentiella, säger Mardini.
Planer på folkmord
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) är desto frispråkigare. Som EU:s tidigare specialsändebud i Etiopien har han en god inblick i landets väpnade konflikt.
Haavisto avslöjade i somras att etiopiska regeringskällor uttalade hot om folkmord bakom stängda dörrar. Enligt Haavisto ska regeringskällor ha sagt att ”tigreanerna ska utplånas så att de försvinner från jordens yta i hundra år framåt.”
Den etiopiska regeringen dementerade uppgifterna och skrev att Haavistos uttalanden är ”oansvariga, skandalösa och odiplomatiska.”
– I december är det en försiktigare utrikesminister som svarar i telefon.
Mikael Piippo/SPTKonflikten i Etiopien följer etniska skiljelinjer. Det som gör inbördeskriget unikt är att hatretoriken får en allt större betydelse i konflikten. Alla stridande parter bär skulden för denna hatretorik, säger Pekka Haavisto.
Vad kan världssamfundet göra för att främja fred i landet?
– FN borde göra en oberoende utredning av människorättssituationen och därefter komma i gång med medlingsarbetet för att stoppa kriget.
Hur ska Finland hantera sitt bistånd till Etiopien just nu?
– Vi har stoppat alla nya biståndsprojekt i landet på grund av den kritiska säkerhetssituationen. På lång sikt anser jag inte att det vore rätt att landets fattiga människor blir lidande av indraget bistånd för ett krig som de inte bär ansvar för, säger Haavisto.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.