Röda Korset delar ut överbliven skolmat i S:t Karins — "Det är bra då ingenting slängs bort"
Uolevi Tiitinen hämtar gärna överbliven skolmat. Ibland står han också på andra sidan kärran och delar ut mat. På bilden också Röda Korsaren Marja-Leena Virkki.
När klockan slår kvart över tolv står redan ett tiotal personer i kö utanför skolan Kotimäen yhtenäiskoulus kök i Littois.
Varje vardag, efter att elever och personal ätit klart, drar frivilliga från Röda Korset på sig plastförkläden och ett skydd över håret, tar ett stadigt grepp om sleven och börjar portionera ut den överblivna maten åt andra hungriga S:t Karinsbor.
Arrangemanget har pågått sedan 2017 på fyra olika ställen i S:t Karins och engagerar totalt 50–70 frivilliga personer. Ungefär 60 personer hämtar varje dag överbliven mat.
Uolevi Tiitinen från S:t Karins har med sig en ask som Marja-Leena Virkki fyller med köttfärssoppa. Det har också blivit över gurkskivor och mörkt bröd som hon delar ut.
– Det här är jättebra och maten är jättegod. Det är bra då ingenting slängs bort. Det enda som bekymrar mig är alla de människor som skulle behöva gratis mat, men inte kan ta sig hit, säger Tiitinen.
Till Tiitinens favoriträtter hör sopporna och sås på kyckling.
– Men allt smakar!
Monica ForssellRoligt jobb. Marja-Leena Virkki är en av de tiotals frivilliga som regelbundet ställer upp med att dela ut överbliven skolmat i S:t Karins.
Liksom för de andra i kön handlar det här inte bara om mat utan också om umgänge för Tiitinen. Han kommer nästa varje dag för att hämta överbliven skollunch och han ställer också upp som utdelare med jämna mellanrum.
Det skrattas och pratas i kön och enligt Marja-Helena Salmio som är ordförande för Röda Korsets avdelning i S:t Karins och Pikis, är det många som ser till att vara på plats i god tid just för att också hinna prata en stund.
”Kanske det är något med vår generation att vi värdesätter mat”
Att ta vara på den mat som blir över efter att skolbarnen ätit sig mätta är ekonomi, miljövänlighet och så är det bara så att man inte slänger bort mat, sammanfattar Tiitinen som är född strax efter kriget. Från sin egen barndom på 1950-talet minns han blodpalt, kött, potatis och skrädmjöl (på finska talkkuna).
– Kanske det är något med vår generation att vi värdesätter mat. Jag vill inte skuldbelägga dagens barn och unga men visst finns det i dag ett överflöd av allt på ett annat sätt än förr i världen.
Överbliven skolmat delas ut på fyra ställen i S:t Karins: Hovirinta skola (Röda Korsets lokal i Hovirinta), Ristikallion päiväkoti, Kotimäen yhtenäiskoulu och Piikkiön yhtenäiskoulu.
Hur mycket mat som delas ut beror helt och hållet på hur mycket som blivit över.
– Men det lönar sig att ta med sig flera askar eftersom skollunchen ofta består av olika rätter, poängterar Salmio.
Det går också bra att ta med en portion åt grannen, men då måste man vänta tills alla i kön först fått en portion.
Salmio lyfter gärna fram att matutdelningen är till för alla S:t Karinsbor. Rika, fattiga, unga, äldre. Maten har ju redan betalats med pengar ur den gemensamma kassan och det är både en klimatåtgärd och en social tillställning att dels ta emot överbliven mat och dels dela ut den samma.
Marja-Leena Virkki fiskar fram en tom ask och börjar sleva upp köttfärssoppa åt reportern.
– Det är trevligt att dela ut skolmat. Folk är överlyckliga för oberoende av vad eleverna säger så är skolmaten god. Den är mångsidig, kryddad och det bjuds också på nya maträtter.
Monica ForssellKöttfärssoppa, gurkskivor och bröd. Skolmaten i S:t Karins får mycket beröm.
Idén kom från stadens ledning
Initiativet till matutdelningen i S:t Karins kom från stadens ledning, men det är Röda Korset som arrangerar matutdelningen.
Heidi Paju som är chef för stadens fastighets- och köksfunktioner är mycket glad över samarbetet.
Matsvinnet är bara ungefär 5 procent i S:t Karins skolkök och i de kök där överbliven mat delas ut är svinnet bara 3 procent.
Förutom färdiglagad mat ges till exempel mjölk och yoghurt som hinner bli gamla före följande skoldag bort.
Störst åtgång har maten i Hovirinta. Där har man varit tvungna att ta i bruk kölappar för att förhindra kaos.
Planer på att utvidga matutdelningen finns inte just nu, men fler frivilliga får gärna komma med i verksamheten, hälsar Marja-Helena Salmio, ordförande för Röda Korset i S:t Karins och Pikis.
– Och om det finns andra föreningar som nappar på idén så är det bara att höra av sig. Vi har en fungerande modell som man gärna får apa efter.
Hälsningen går också till föreningar utanför S:t Karins. Röda Korset i S:t Karins och Pikis har byggt upp ett system för hur matutdelningen kan skötas smidigt och den modellen delar de gärna med sig av.
Vad händer med överbliven skolmat i Åbo, Pargas och Kimitoön?
– Det är möjligt att skänka bort överbliven mat. Staden ska då säga vem maten ska doneras till och vi på Kaarea hjälper till med det praktiska, säger Sari Markkola-Niemi.
I skolorna i Pargas blir cirka 9 procent av skolmaten över.
I Kimitoön finns planer på att skänka överbliven mat till ungdomsverkstaden. Men Birgitta Parikka, städ- och kosthållningschef i kommunen säger att S:t Karins modell också låter intressant.
Kimitoön följer med mängden svinn i köken och Parikka konstaterar att det är mycket små mängder som blir över i de kök som också har egen matsal. Parikka uppskattar mängden överbliven mat till cirka 5–8 procent.
– Genast när man skickar mat, oberoende om det är ut till olika avdelningar i huset eller till utdelningskök, så ökar svinnet, säger Parikka.
I Kimitoön finns 9 tillredningskök som tillreder cirka 1 330 portioner mat till daghem, skolor och äldreboenden varje dag.
I Åbo samarbetar Arkea med Hope och Turun katulähetys som får hämta överbliven mat från vissa skolkök. Maten delas sedan ut åt mindre bemedlade som inte har råd att köpa mat själva.
Matsvinnet i Arkeas skolkök i Åbo är cirka 9 procent. Målet för i år är att få ner svinnet till 8 procent och på lite längre sikt till 6 procent.
I Pargas är det Kaarea som står för skolmaten och enligt Kaarea finns det planer på att ta till vara överbliven mat, men tillsvidare har inga konkreta åtgärder vidtagits.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.