Risken är stor för att många unga far illa under coronaepidemin
Det är många grupper i samhället som har det tufft i år som en följd av coronaepidemin. Där som vuxna för det mesta har olika sätt att tackla en kris, är barn och unga de mest utsatta då tryggheten krackelerar.
Centralförbundet för barnskydd slog redan i våras larm om hur illa många barn mår: det blev rusning till jourtelefoner och långa köer till mentalvårdstjänster. Centralförbundet och Institutet för hälsa och välfärd, THL, har nu gjort en större kartläggning av hur epidemin och alla restriktioner påverkar barnskyddsarbetet. I fyra av tio kommuner uppgav man att antalet barnskyddsanmälningar nu är på en högre nivå än före coronaepidemin.
För det mesta bottnar barnskyddsanmälningar i det att en familj inte bara ”fungerar”, den är dysfunktionell. Centralförbundet för barnskydd använder här eufemismen ”problem med växelverkan”. Det här omfattar en uppsjö av problem då det gäller hur människor beter sig mot varandra.
Andra faktorer handlar om att föräldrar inte bara orkar, ofta på grund av att de har stora ekonomiska bekymmer. Barnskyddsanmälningar som är kopplade till problem i skolgången är också vanliga, och det är inte svårt att gissa sig till hur svår distansskolan är för många barn och unga.
Var tredje som svarade på barnskyddsenkäten uppgav att antalet barn och unga som har placerats utanför det egna hemmet har ökat redan nu. Processen då barn placeras är sällan snabb, så det är oroväckande att följderna av coronaåret syns redan nu. Två av tre som svarade på enkäten räknade med att antalet som placeras ökar på sikt.
Det här är särskilt oroväckande då man beaktar årets nyheter om unga och våldsbrott. Centralförbundet för barnskydd och THL gick ut med sin enkät bara några dagar innan en yngling mördades i Forsby i Helsingfors. Det sextonåriga offret var en av många unga som hade placerats utanför hemmet. Det är vårdnadshavarna som har velat gå ut med uppgiften.
Det handlar om en yngling som alldeles tydligt haft en svår start på livet – ett barn som hade valt att tillbringa tid med ett gäng ungdomar som plågade honom. Och till slut mördade, på ett brutalt sätt.
Risken är stor för att barn och unga som har en svår start på livet blir våldsamma eller offer för våld. Eftersom de misstänkta gärningsmännen i mordet i Forsby är minderåriga kommer vi inte heller att få veta mer om dem, men då vi beaktar mordet behövs ingen diagnos för att säga att det handlar om allvarliga personlighetsstörningar.
Tidigare i höstas dödade en 16-åring som rymt från ett barnhem en ung man i Helsingfors. En månad tidigare hade han nästan dödat en annan man.
Det är inte möjligt att dra allmängiltiga slutsatser av ett mord och ett dråp, men det finns annat oroväckande, som det att exempelvis Helsingforspolisen varnar för en ökad våldsbenägenhet bland unga överlag.
Är våldet då ett specifikt Helsingforsfenomen? Knappast, också om symptomen på annat håll inte är lika drastiska. Enligt överkonstapel Matti Pippola vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland finns det också i Åboregionen en grupp unga som beter sig exceptionellt fräckt och överlägset, också mot poliser (ÅU, 12.11).
När en polis som sett det mesta beskriver fenomenet som ”exceptionellt gangsterbeteende”, är det skäl att haja till. Detta trots att andelen unga som gör sig skyldiga till våldsdåd har minskat, då vi ser på det ur ett längre perspektiv. Våldsbrotten bland unga är till och med få nu då man jämför med första hälften av 1900-talet.
Det som är allvarligt är att trenden kan vända som en följd av det som sker i år och ännu nästa år: ”Det är en oroväckande kombination att coronaepidemin förvärrar barnens och familjernas problem samtidigt som tillgången till tjänster har försämrats, varnar Centralförbundet för barnskydd och THL.
Trots att våldsbrotten bland unga har minskat, har barnskyddets arbetsbörda bara ökat under 2000-talet. Antalet barnskyddsanmälningar har fördubblats på tio år. En faktor är att tröskeln att göra en anmälan har sjunkit, men det förklarar inte allt. År 2019 var ett rekordår för fallen där barnskyddet ordnar vård av barn utanför det egna hemmet, ofta dessutom med brådskande tidtabell. Om resurserna sedan inte räcker till att stöda familjerna och följa upp hur det går med dessa barn, förvärras läget..
Risken är stor för att barn och unga som har en svår start på livet blir våldsamma eller offer för våld. Alla blir det inte, men de bär med sig svårigheter som sedan kan gå i arv då de själv bildar familj.
Om det är något var och en kan bidra med nu är att skänka pengar till sådana organisationer som arbetar inom barnskyddet eller det förebyggande ungdomsarbetet. Avkastningen från deras insatser är enorm och långsiktig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.