SPT 07.11.2021 11:49

Drygt hälften av landets 200 riksdagsledamöter gör i dag politik via Youtube. Enligt partiforskare Rauli Mickelsson förlorar varken politikerna eller väljarna på de sociala mediernas intåg, men de traditionella medierna kan bli lidande.

För fyra år sedan startade riksdagsledamot och Rörelse Nus ordförande Harry ”Hjallis” Harkimo en kanal på Youtube.

Syftet var att nå ut till väljarna även den vägen. Och visst har det lyckats. I dag har han över 86 000 prenumeranter.

Sannfinländarnas tredje vice ordförande Sebastian Tynkkynen gjorde entré på Youtube för drygt åtta år sedan genom att ladda upp ett kort videoklipp där han förklarar sin syn på den obligatoriska svenskundervisningen. I dag prenumererar 58 500 personer på hans kanal.

Också bland annat Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra, Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz (SFP), Vänsterförbundets Anna Kontula och Samlingspartiets Timo Heinonen hittas på Youtube.

En genomgång av landets 200 riksdagsledamöter visar att drygt hälften av dem i dag gör politik via Youtube. En del är aktiva youtubare, medan andra har valt att använda kanalen endast i samband med olika val.

De politiker som endast skapat en kanal för att specifikt val och sedan inte varit aktiva sedan dess har uteslutits ur beräkningen.

13 procent dolt prenumerantantal

Harkimo är den rikspolitiker som har överlägset flest prenumeranter, nästan 28 000 fler än tvåan Tynkkynen. Harkimo är Rörelse Nus enda riksdagsledamot.

Också Ano Turtiainen, som även han är ensam i riksdagen om att representera sitt parti Valta kuuluu kansalle samlar prenumeranter men inte i samma klass som de två största. Turtiainen har i dagsläget 6 550 prenumeranter.

Drygt 13 procent av de ledamöter som finns på Youtube har valt att dölja hur många prenumeranter de har.

Den riksdagsgrupp där det procentuellt finns lägst andel youtubare är Svenska riksdagsgruppen, som består av Svenska folkpartiet och Ålands riksdagsledamot. Endast en av riksdagsgruppens tio ledamöter gör politik via Youtube.

Svårt att skämta på sociala medier

Det kommer inte som en överraskning för Harkimo att han är den rikspolitiker som lockat till sig flest prenumeranter. Han följer noga med sitt följarantal i de olika kanalerna och håller ständigt koll på vilken typ av innehåll som fungerar var.

– Facebook riktas mer mot äldre och det är en viktig kanal. Där har jag över 45 000 följare. Sedan då man talar om yngre följare så går vi över till Instagram och Youtube, säger han.

Han beskriver de sociala kanalerna som en förutsättning för att ett litet och rätt nybildat parti ska klara sig.

– Man får väldigt lite publicitet i medierna så det är ett måste att hålla till på sociala medier. Men det är också roligt, och det har från början varit ett medvetet val för mig att göra politik den vägen.

Finns det en planerad taktik bakom det innehåll du publicerar?

– Självklart. Inte är det bara på måfå jag laddar upp saker.

I Harkimos kanaler hittas inlägg om allt från dagsaktuella politiska ärenden till mer personliga berättelser. Om det ena videoklippet handlar om vad som händer då droger flyttar in i familjen, kan följande handla om hur han ser på statsministerns ledarskap.

Hur väljer du ut vad du publicerar?

– Jag har lärt mig att det måste finnas en blandning. Innehållet måste bestå också av annat än bara politiska åsikter, säger Harkimo och visar upp en bild från sin Instagram där han poserar tillsammans med sin son som då precis ska rycka in i militären.

– Men att skämta på sociala medier är svårt. Då kan det lätt bli fel.

Harkimo säger att en stor fördel med sociala medier i jämförelse med traditionella medier är att han själv får formulera sitt budskap.

– Det handlar inte om att jag skulle sakna tilltro till mediehusen, men de kan alltid välja vad de frågar och hur de formulerar texten. På sociala medier kan jag direkt skriva och ta upp exakt de frågor jag vill diskutera.

Traditionella medier är förlorarna

Partiforskare Rauli Mickelsson från Åbo universitet säger att det är två olika världar vi talar om då man jämför politiken innan och efter sociala mediernas intåg.

Han betonar ändå att existerande medier inte nödvändigtvis förlorar sin betydelse bara för att ett nytt medium introduceras.

– Exempelvis då tv:n kom och vi såg att de rörliga bilderna gick väl hem så ledde det ändå inte till att det skrivna ordet försvann, säger han.

Detsamma gäller i dag. Sociala medier såsom Youtube blir allt mer populära, men det behöver enligt Mickelsson inte betyda att mötena i tälten på torget försvinner.

– Jag tror inte att de sociala medierna kommer att konkurrera ut dem.

Mickelsson betonar också att en kanal som fungerar bra för en politiker kan göra det motsatta för en annan.

– Sannfinländarnas tidigare ordförande Jussi Halla-aho var exempelvis tydligt en textens man. Sedan har vi partiledare som Harry Harkimo som oftast väljer rörliga bilder och ljud.

Enligt Mickelsson förlorar varken politiker eller väljare på att de sociala medierna växer i popularitet. Visserligen är kommunikationen via exempelvis videoklipp på nätet väldigt ensidig jämfört med ett möte på torget, men eftersom mötena på torget enligt honom är så etablerade så lider väljarna inte av att utbudet växer.

Men det finns en förlorare.

– Om inte de traditionella medierna snart kommer på ett nytt sätt att agera och sköta den politiska bevakningen så är det de som blir de stora förlorarna.

Sofia Westerholm/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln