Europeiska unionens (EU) stödpaket Next Generation EU är en återhämtningsfond som består av totalt 750 miljarder euro. Pengarna ska delas ut till unionens medlemsstater för att dämpa den ekonomiska smäll som coronapandemin orsakat.

390 miljarder euro ska delas ut som direkta bidrag medan 360 miljarder euro delas ut i form av lån. EU finansierar stödpaketet genom att ta lån. Alla lån ska betalas tillbaka senast år 2058. När EU återbetalar lånen höjs medlemsstaternas betalningar.

Tillsammans med EU:s budgetram för åren 2021–2027 bildar stödpaketet en helhet på drygt 1 800 miljarder euro.

När överenskommelsen om stödpaketet presenterades i juli 2020 uppskattades det att Finland betalar 6,6 miljarder euro till återhämtningsfonden och får 3,2 miljarder euro från fonden. Sedermera har uppskattningarna om hur mycket pengar Finland får från fonden justerats nedåt, och den senaste uppskattningen från Finansministeriet är 2,7 miljarder euro.

EU:s stödpaket måste godkännas på nationell nivå av alla medlemsstater. I Finland överlämnade regeringen i slutet av januari en proposition till riksdagen om att godkänna stödpaketet. Riksdagen remitterade i februari ärendet till finansutskottet. Grundlagsutskottet och ekonomiutskottet lämnade utlåtanden om ärendet till finansutskottet.

I slutet av april slog grundlagsutskottet i sitt utlåtande fast att enkel majoritet i riksdagen inte räcker för att godkänna EU-stödpaketet. Enligt grundlagsutskottet krävs minst två tredjedelar av de avgivna rösterna för att riksdagen ska kunna godkänna stödpaketet.

I början av maj gav finansutskottet sitt betänkande i ärendet. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner EU:s stödpaket.

Den 11 maj behandlade riksdagen ett medborgarinitiativ som krävde att det ordnas en folkomröstning om EU-stödpaketet. Riksdagen förkastade medborgarinitiativet efter omröstningen i plenisalen.

Den 11 maj började riksdagen också behandla regeringens proposition utifrån finansutskottets betänkande. Debatten kretsade bland annat kring huruvida stödpaketet blir en engångsföreteelse eller ett verktyg som EU använder fler gånger i framtiden. Det rådde också oenighet kring om Finland skulle förlora politiskt kapital i EU-sammanhang om man inte godkänner stödpaketet.

Av oppositionspartierna har Sannfinländarna och Kristdemokraterna meddelat att de motsätter sig EU-stödpaketet. I oppositionen har även Ano Turtiainen, som bildar sin egen riksdagsgrupp, och Harry Harkimo (RN) varit mycket kritiska till stödpaketet. Samlingspartiet har meddelat att dess ledamöter själva får välja hur de röstar om stödpaketet.

Enligt riksdagens ursprungliga tidsplan skulle omröstningen om EU-stödpaketet ske den 12 maj. Omröstningen sköts dock fram eftersom debatten kring ärendet drog ut på tiden, främst på grund av att Sannfinländarnas riksdagsledamöter höll så många och långa anföranden i plenisalen.

Sannfinländarna försökte också bordlägga ärendet till sommaren men riksdagen röstade ner förslaget. Proceduren präglades av oklarheter i riksdagens arbetsordning och vice talman Tarja Filatovs (SDP) agerande. Redan tidigare hade talman Anu Vehviläinen (C) beslutat att vice talman Juho Eerola (Sannf) inte får leda debatten om EU-stödpaketet på grund av misstankar om partiskhet.

Med undantag för tillfälliga avbrott höll riksdagens debatt kring EU-stödpaketet på dag och natt, tills den till sist avslutades den 15 maj. Omröstningen om stödpaketet ordnas den 18 maj, enligt information från riksdagen.