Riksdagen godkände EU:s stödpaket – Statsvetare: ”Samlingspartiet är den stora förloraren, Sannfinländarna vinnaren”
Riksdagen gav slutligen sitt stöd för EU:s gemensamma återhämtningspaket på 750 miljarder euro på tisdagen. Indirekt röstade riksdagen samtidigt också om budgeten för de kommande sju åren, eftersom dessa två är sammankopplade.
Rösterna i riksdagen föll 134 för paketet och 57 mot. 2 ledamöter röstade tomt och 6 ledamöter var inte på plats i salen.
Regeringen röstade enat för paketet bortsett från Centerns två ledamöter Hannu Hoskonen och Tuomas Kettunen.
Oppositionspartierna Sannfinländarna, Kristdemokraterna och Rörelse Nu röstade enhetligt mot paketet. Inom Samlingspartiet förekom däremot mer splittring. 26 ledamöter gav sitt stöd för paketet, 10 röstade mot och 2 röstade tomt.
Efter Finlands godkännande återstår ännu sex medlemsländer som inte ratificerat stödpaketet. Dessa är Estland, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen och Rumänien.
Utdragen debatt i plenisalen
Frågan om Finland ska godkänna stödpaket blev till en långkörare i riksdagen. Ursprungligen skulle riksdagen rösta om frågan förra veckans onsdag, men debatten dagen innan drog ut på tiden.
I stället för att debattera i en dag blev det fem dagar med långa debatter innan diskussionen slutligen avslutades i lördags.
Orsaken till den utdragna debatten var att Sannfinländarna ständigt meddelade om nya anföranden, och exempelvis tog partiets ledamot Sebastian Tynkkynen alla tiders rekord genom att prata över åtta timmar i sträck.
Det tidigare inofficiella rekordet innehades av Vesa Laukkanen som talade i över 6,5 timmar i ett försök att förhala folkomröstningen om medlemskapet i EU 1994.
”Samlingspartiet förlorar”
Partiet som varit mest delat i frågan är Samlingspartiet, som porträtterar sig som ett EU-vänligt parti.
Då grundlagsutskottet i april meddelade att två tredjedelars majoritet krävs i riksdagen för att paketet ska få godkänt, meddelade partiet att man kommer att rösta blankt i frågan.
Senare beslutade partiets riksdagsgrupp att dra tillbaka det beslutet och i stället blev partiets linje att ledamöterna själva väljer hur de röstar i frågan.
Thomas Karv, statsvetare vid Åbo Akademi, bedömer att Samlingspartiet är den stora förloraren i hela frågan. Kommunalvalet närmar sig med stormsteg, och Karv säger att riksfrågor också kan synas i väljarstödet i ett kommunalval.
— Att ett parti är så här tydligt delat i en så stor fråga gynnar inte partiet. Om partier är tydligt enade så är det också tydligt för väljaren vad man röstar på, och tvärtom.
Karv tror däremot att Sannfinländarna vinner på den utdragna debatten.
Partiet tar ofta i högre grad ställning i riksfrågor än i kommunala, och Karv tror att det var ett medvetet val av partiet att därför flytta fokus till en riksfråga så nära inpå kommunalvalet.
Missnöjda oppositionspolitiker
Efter tisdagens omröstning råder besvikelse från oppositionshåll.
Exempelvis riktar Sannfinländarnas riksdagsgrupps ordförande Ville Tavio på Twitter kritik mot Centerns och Samlingspartiets ledamöter för att de röstade som de gjorde.
Tavio skriver att Finlands suveränitet i och med paketet ges över till unionen nu då paketet godkändes.
”Endast sju ledamöter hade kunnat ändra resultatet. Så här välsignade Samlingspartiet och Centern att beslutanderätten överförs och att Finland börjar sköta andras skulder ”, skriver Tavio.
Också Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah anser att beslutet innebär ett steg mot en skatteunion.
”Tyvärr gick återhämtningspaketet igenom. 7 röster hade kunnat stoppa att EU nu går mot en skatte-, skuld- och inkomstöverföringsunion”, skriver Essayah.
Bakgrund: EU:s stödpaket
Europeiska unionens (EU) stödpaket Next Generation EU är en återhämtningsfond som består av totalt 750 miljarder euro. Pengarna ska delas ut till unionens medlemsstater för att dämpa den ekonomiska smäll som coronapandemin orsakat.
390 miljarder euro ska delas ut som direkta bidrag medan 360 miljarder euro delas ut i form av lån. EU finansierar stödpaketet genom att ta lån. Alla lån ska betalas tillbaka senast år 2058. När EU återbetalar lånen höjs medlemsstaternas betalningar.
Tillsammans med EU:s budgetram för åren 2021–2027 bildar stödpaketet en helhet på drygt 1 800 miljarder euro.
När överenskommelsen om stödpaketet presenterades i juli 2020 uppskattades det att Finland betalar 6,6 miljarder euro till återhämtningsfonden och får 3,2 miljarder euro från fonden. Sedermera har uppskattningarna om hur mycket pengar Finland får från fonden justerats nedåt, och den senaste uppskattningen från Finansministeriet är 2,7 miljarder euro.
EU:s stödpaket måste godkännas på nationell nivå av alla medlemsstater. I Finland överlämnade regeringen i slutet av januari en proposition till riksdagen om att godkänna stödpaketet. Riksdagen remitterade i februari ärendet till finansutskottet. Grundlagsutskottet och ekonomiutskottet lämnade utlåtanden om ärendet till finansutskottet.
I slutet av april slog grundlagsutskottet i sitt utlåtande fast att enkel majoritet i riksdagen inte räcker för att godkänna EU-stödpaketet. Enligt grundlagsutskottet krävs minst två tredjedelar av de avgivna rösterna för att riksdagen ska kunna godkänna stödpaketet.
I början av maj gav finansutskottet sitt betänkande i ärendet. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner EU:s stödpaket.
Den 11 maj behandlade riksdagen ett medborgarinitiativ som krävde att det ordnas en folkomröstning om EU-stödpaketet. Riksdagen förkastade medborgarinitiativet efter omröstningen i plenisalen.
Den 11 maj började riksdagen också behandla regeringens proposition utifrån finansutskottets betänkande. Debatten kretsade bland annat kring huruvida stödpaketet blir en engångsföreteelse eller ett verktyg som EU använder fler gånger i framtiden. Det rådde också oenighet kring om Finland skulle förlora politiskt kapital i EU-sammanhang om man inte godkänner stödpaketet.
Enligt riksdagens ursprungliga tidsplan skulle omröstningen om EU-stödpaketet ske den 12 maj. Omröstningen sköts dock fram eftersom debatten kring ärendet drog ut på tiden, främst på grund av att Sannfinländarnas riksdagsledamöter höll så många och långa anföranden i plenisalen.
Sannfinländarna försökte också under debatten bordlägga ärendet till sommaren men riksdagen röstade ner förslaget. Proceduren präglades av oklarheter i riksdagens arbetsordning och vice talman Tarja Filatovs (SDP) agerande. Redan tidigare hade talman Anu Vehviläinen (C) beslutat att vice talman Juho Eerola (Sannf) inte får leda debatten om EU-stödpaketet på grund av misstankar om partiskhet.
Med undantag för tillfälliga avbrott höll riksdagens debatt kring EU-stödpaketet på dag och natt, tills den till sist avslutades den 15 maj. Omröstningen om stödpaketet ordnades slutligen den 18 maj.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.