Riddarhusgenealogen Johanna Aminoff-Winberg har både friherrar och en enbent fångvaktare i sin släkt –”Att vara adlig kan stärka identiteten”
Johanna Aminoff-Winberg har inga släktband till skärgården, men Nagus historia har hon koll på. Hon har nämligen sammanfattat del två av ”Nagu sockens historia” som utkom år 2001, en imponerande lunta som finns i många bokhyllor i skärgården. ÅU träffar henne innan föredraget om adeln i Nagu som hon håller för Nagu hembygdsförening en kväll i februari.
Genealog är ett finare ord för släktforskare, och utöver det svarar hon som riddarhusgenealog på frågor om adelsätternas vapensköldar och ansvarar för Riddarhusets bibliotek och arkiv.
– De senaste åren har jag haft fullt upp med att uppdatera ättartavlorna som utgör de stamtavlor som beskriver de på Riddarhuset inskrivna ätterna från den första kända stamfadern fram till idag. De uppdaterades senast mellan åren 1942 och 1965 och det har hänt mycket i adelsätterna sedan dess, säger Aminoff-Winberg som i höstas kunde avsluta det tidskrävande uppdateringsarbetet hon inlett 2017.
Från USA till Sibirien
Aminoff-Winberg har också gett ut den så kallade Adelskalendern, som utkommer vart tredje år och där alla nulevande adliga personer i Finland ingår. I övrigt går hennes jobb mycket ut på att svara på frågor som hon får från hela världen av personer som söker sina rötter.
- Det finns 137 adelsätter i Finland, och dessutom drygt 30 ätter som bor helt utomlands i bland annat Sverige, Tyskland och på Krim i Ukraina, men som hör till Finlands Riddarhus. Jag kontaktas av personer från allt mellan Sibirien och USA, och kan ge tips om var de kan hitta information om sin släkt, säger hon.
Sin arbetsplats har hon i Riddarhuset som finns i Kronohagen i Helsingfors.
– Riddarhuset och verksamheten där upprätthålls ännu i dag av adeln. Vart tredje år håller vi ett adelsmöte där det ingår mycket ålderdomliga ceremonier. Mötet är egentligen som en bolagsstämma där vi går igenom verksamheten. Förutom släktforskningen, som man kan säga är hjärtat i verksamheten, är huset från 1862 viktigt att upprätthålla. Det är ett musealt hus som också medför många kostnader som gamla hus alltid gör, säger hon.
Enbent fångvaktare
Några gånger i året håller hon också föredrag, som i Nagu idag. För att hitta uppgifter om adeln i Nagu har hon fått gräva lite extra för att få ”kött på benen”.
– Det har funnits adelsätter som haft Nagu som förläning och uppburit skatter här. Till exempel Arvid Wittenberg ägde på 1600-talet stora delar av den produktiva jorden här i socknen: Mattnäs, Risis, Tackork, Andtböle, Sydänperä, Vikom och Högsar, berättar hon.
- Arvids syster Margaretha gifte sig med Jöns Rosenschmidt och de donerade ett altarskåp prytt med deras vapenbilder till Nagu kyrka, ett skåp som nu finns hos Nationalmuseet.
Adelns politiska och ekonomiska makt är idag ett minne blott. Så vad innebär det egentligen att vara adlig idag?
– Att vara adlig kan stärka identiteten, säger Aminoff-Winberg
Hon menar att det för alla är intressant och nyttigt att känna till sina rötter, oberoende av om det bland släktingarna finns adliga personer eller inte.
– På min mormors sida har jag en enbent fångvaktare i släkten, och jag tycker han är ganska intressant.
Johanna Aminoff-Winberg
- Ålder: 67 år
- Bor: Esbo i Köklax
- Arbetar: FD inom historia, jobbar deltid som riddarhusgenealog. Går i pension i mars i år. Jag tycker att det ska bli skönt att inte längre behöva stressa i väg på morgonen.
- Familj: man, och tre vuxna söner och sex barnbarn.
- Fritid: Har höns och hund. Jag agerar också friidrottstränare för ett av barnbarnen.
- Läst nyligen: Blivit precis klar med Maria Turtschaninoffs Arvejord.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.