Restaurangbranschen får återigen betala coronanotan – restaurangägare: ”Vi hoppas på rättvis kompensation den här gången”
Hotell- och restaurangbranschen förlorade upp till 30 procent av sin omsättning under fjolåret, uppskattar Turism- och restaurangförbundet Mara. Tappet beror på coronaepidemin och de därav följande restriktionerna för resande och restaurangbesök som regeringen bestämt om.
År 2019 omsatte hotell- och restaurangbranschen 7,7 miljarder euro och sysselsatte 97 000 personer. I fjol sjönk omsättningen till 5,4 miljarder och antalet anställda till 78 000.
Inom hotell- och restaurangbranschen är restaurangdelen större. Den står för 77 procent av omsättningen och 84 procent av arbetskraften.
När man jämför olika branscher är det uppenbart att coronakrisen slagit väldigt olika. Till exempel orsakade det första coronaåretinga betydande problem för två av Finland största branscher – byggnadsindustrin och teknologiindustrin. År 2019 omsatte de 36 och 81 miljarder respektive.
Enligt intresseorganisationen Byggnadsindustrin RT sjönk branschens omsättning i fjol med ”några procent, men det är svårt att säga om det berodde på coronan”. Intresseorganisationen Teknologiindustrin uppger däremot att branschens omsättning rentav ökade med knappt 2 procent under fjolåret.
På tisdagen tvingade regeringen restaurangerna i största delen av Finland att stänga sina lokaler i tre veckor – take away är fortfarande tillåten. Stängningen genomfördesmed hjälp av en undantagslag och pågår till söndag den 28 mars.
En liknande stängning genomfördes i fjol våras. Då stängde regeringen restaurangerna från den 4 april till den 31 maj med hjälp av en tillfällig lagändring.
Dyrt att stänga ner
Timo Lappi, vd för Turism- och restaurangförbundet Mara, anser att situationen är kritisk, ur både företagarnas och löntagarnas sida.
— Den avgörande punkten är hur snabbt vi kan vaccinera befolkningen. När en tillräckligt stor andel av befolkningen har blivit vaccinerad kan vi öppna hela turism- och restaurangbranschen, säger Lappi.
Om vaccinationen drar ut på tiden och regeringen förlänger den tre veckor långa restaurangstängningen, eller inför alltför stränga restriktioner som krav för att få öppna igen, blir det mycket svårt för restaurangerna att vara lönsamma.
— Det har till exempel talats om att stoppa utskänkningen klockan 18 och stänga restaurangerna klockan 19. Med sådana villkor är det nästan lönsammare att restaurangen förblir stängd.
Enligt Lappi beräknas stängningen kosta restaurangerna upp till 90 miljoner euro. Med tanke på att många restauranger använde upp sin kassa för att klara det första coronaåret ökar branschens beroende av statliga kompensationer.
— Kassorna är tomma. Det finns inga pengar att betala löner. Och hyresvärdarna har inte sänkt hyrorna även om vi föreslagit det.
Regeringen har tills vidare lanserat två så kallade kostnadsstöd som företag, bland annat restauranger, kan ansöka om för att klara coronarelaterade förluster. Lappi är inte imponerad.
— För det första kostnadsstödet reserverades 300 miljoner euro, varav över 170 miljoner aldrig delades ut. För det andra konstnadsstödet har regeringen reserverat 550 miljoner, men det verkar som om över 350 miljoner euro förblir outdelade. Det innebär att villkoren för kostnadsstöden har varit för stänga.
Besvikelse inom branschen
Restaurangägarna Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff är både besvikna och lite frustrerade över att branschen återigen måste stänga sina lokaler.
— Det är ett ganska häftigt drag. Det påverkar inte bara restaurangbranschen utan också våra leverantörer, till exempel jordbrukarna, småproducenterna och vinimportörerna. Det är en ganska stor grupp som påverkas. Dessutom kommer det efter ett redan tufft år, säger Filip Langhoff.
Han och hans fru är inte överraskade av att regeringen beslöt att stänga restaurangerna. De upplever att regeringen har hotat med det ända sedan förra gången. Samtidigt känns det orättvist att åtgärden riktas mot den egna branschen.
— Om nedstängningar hjälper, varför inte stänga hela samhället med en gång? Den del av smittorna som kommer från restauranger är bara några procent. Varför får till exempel byggbranschen fortsätta som vanligt?
Enligt Linda Stenman-Langhoff har det varit ett tufft år. När paret återöppnade sin restaurang, Restaurant Jord i Helsingfors, den 1 juli i fjol såg det bra ut. Parets andra restaurant, Restaurant Ask, ligger för närvarande på is.
— Folk ville ut och äta. Det var härligt att se. Sedan kom hösten och det började komma dåliga nyheter från Storbritannien. Man kunde märka på gästerna hur rädslan kom tillbaka, säger hon.
Paret har gjort allt för att följa myndigheternas rekommendationer. Man har satsat på coronahygien och minskat på antalet sittplatser med nästan hälften. Trots det gick julsäsongen, en av årets viktigaste säsonger, uselt då endast få vågade ut och äta på restaurang.
Hälsning till regeringen
Coronakrisen har haft slagit hårt mot paret Stenman-Langhoff. Innan epidemin hade Restaurant Jord sju anställda, nu är det bara Filip och Linda kvar.
Dessutom har man skurit ner på antalet dagar man har öppet. För ett år sedan hade man öppet från tisdag till lördag. På sommaren föll tisdagen bort och sedan årsskiftet hade man öppet bara fredag och lördag.
Under stängningen kommer paret att fortsätta sälja take away, men den försäljningen gäller endast mat – inte viner eller andra alkoholdrycker.
— En normal lördag för ett år sedan kunde vi ligga på mer än 50 gäster. Nu ligger vi på 15–20, säger Filip Langhoff.
Regeringens utlovade stöd till restaurangerna har inte uppfyllt löftena. Efter den första nedstängningen följde en kompensation och ett återanställningsstöd, men något kostnadsstöd har restauratörerna inte sett röken av.
— Vi har sökt både det första och det andra kostnadsstödet, men inte fått något. Motiveringen är att vårt resultat inte var tillräckligt bra under jämförelseåret 2019, säger Linda Stenman-Langhoff.
Restauratörsparet hoppas att regeringen skulle ha mera förståelse för restaurangbranschen då man fattar beslut. Om den går omkull kommer åtskilliga jobb att gå förlorade.
— Vi hoppas på en mer rättvis kompensation den här gången. Förra gången räckte kompensationen inte till att täcka våra fasta kostnader – för att inte tala om våra egna löner. Det är inte okej, säger Linda Stenman-Langhoff.
Henri Forss
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.