Ren havre en nisch på Stusnäs gård i Dragsfjärd
Än är det åtminstone en vecka kvar tills jordbrukaren Jens Nurmio på Stusnäs gård i Dragsfjärd kör i gång med vårbruket.
Såningsmaskinen väntar i hallen, men snart är det dags att så gårdens 160 hektar odlingsmark. Någon brådska känner Nurmio dock inte än.
De senaste fem åren har man på Stusnäs gård satsat på havreodling. Det man fokuserar på är så kallad ren havre, det vill säga havre som kan användas för glutenfria produkter. På gården täcker havreodlingen ungefär 50 hektar.
– Det är stränga krav på den rena havren, eftersom den inte får innehålla några främmande sädessorter alls, förklarar Nurmio, som tog över gården efter sin far för två år sedan.
Sättet man rensar ut eventuella andra sädessorter på är helt enkelt att gå igenom åkrarna och för hand plocka bort dem. Nurmio menar att det delvis går på samma gång som flyghavreplockningen, som ändå måste göras.
– Visst är det tilläggsarbete, men håller man utsädet rent blir åkrarna sen också rena, konstaterar han.
Prov tas på havren både innan leverans och vid leverans, för att försäkra att den håller standarden. Ett pristillägg på 20 till 50 euro per ton betalas för ren havre. Den havre som inte köps upp som ren får helt enkelt gå som vanlig havre, alltså till icke glutenfria livsmedel, eller i sista hand som foder.
Konkurrerar med maskinell sortering
Att en stor uppköpare kommit på ett nytt maskinellt system för att sortera havre till ren havre kommer inte som en god nyhet för gården. Nurmio hoppas dock på att hitta andra uppköpare, så att åtminstone en del av skörden kunde säljas som ren havre.
Hur det går med försäljningen i år är än så länge oklart. I fjol, då innovationen äntrade marknaden, sålde Nurmio den största delen av skörden som vanlig havre.
Han tänker dock hålla fast vid gårdens nisch, och ser ingen större dramatik i om han sedan måste sälja som vanlig havre.
– Vi har en mark som passar bra för havreodling. Havren är inte så kinkig, den växer i allt från lermarker till mullmarker.
Emilia ÖrnmarkHar redan testat Dalsbruks hamn
Nurmio välkomnar möjligheten att sälja havre till uppköpare i Dalsbruks hamn, varifrån spannmålen sedan transporteras vidare ut i Europa. Den stora fördelen är de billigare transportkostnaderna.
Redan tidigare år har Nurmio sålt några lass den vägen.
Bra havreskörd 2020
Odlingssäsongen 2020 gav en god havreskörd för Nurmio, även om den var ojämn. Den torra våren och sommaren räddades av det sedan kom lite regn.
Andra grödor på gården är kummin, oljeväxter och bondböna – de sistnämnda trivs inte i mull.
– Det gäller att följa med efterfrågan, men också att planera en vettig växtföljd några år framåt.
Havreodling på Kimitoön
- År 2020 odlades havre på ca 560 hektar på Kimitoön av 40 odlare.
- I medeltal har det de senaste 10 åren odlats ca 400 ha havre per år på Kimitoön.
- Plock från de senaste åren:
– 2019 400 hektar, 37 odlare
– 2018 490 hektar, 37 odlare
– 2017 350 hektar, 32 odlare
– 2016 400 hektar, 37 odlare
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.