Religionsforskare: Processen att lämna ett strängt samfund kan vara svår — men är individuell
Svårt beslut. Forskare i religionsvetenskap har studerat unga inom stränga religiösa samfund. ÅU-foto
Att människor har olika uppfattning om religion och ett religiöst samfund är inte särskilt konstigt.
Det säger Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna, disputerad vid Åbo Akademi.
Att systrarna Sretenovic berättelse om livet i och nära Jehovas Vittnen skiljer sig så kraftigt från den bild som Heidi Tammi målar upp förvånar henne inte.
– Det ligger i sakens natur att den som har lämnat ett samfund har en annorlunda syn än den som ser det hela inifrån, säger Frisk.
Liselotte Frisk. Foto: privat
Religion är viktigt för endel
Jehovas Vittnen i Finland har drygt 17 000 medlemmar. Den beskrivs som en auktoritär rörelse där moralregler är centrala.
Vad är det som får människor att välja att vara medlemmar i en sträng religiös rörelse?
– Religion handlar om grundläggande, existentiella frågor och kan bli väldigt viktigt för vissa människor. Det kan vara svårt att förstå för den som är mera sekulärt lagd. Vi som arbetar med frågan träffar ju ofta människor för vilka religion är väldigt avgörande, säger Frisk.
Särskilt i ungdomen, de mest formbara åren i en människas liv, kan man i nära kontakt med ett religiöst samfund vara väldigt mottaglig.
– Som medlem i en församling kan tron förstärkas av att man omges av människor med samma tro.
Religionens evighetsperspektiv kan vara en starkt motiverande faktor.
– Många vill tro på att det finns ett evigt liv och då blir det extra viktigt hur man väljer att leva.
Svårt beslut att lämna
Liselotte Frisk har forskat i barns uppväxtvillkor i kontroversiella religiösa grupper och är medförfattare i en färsk bok i ämnet. Frisk och de övriga forskarna intervjuade både barn som lämnat och som stannat kvar i ett religiöst samfund.
Intervjuerna med barn som växte upp inom olika religiösa samfund visar att processen före man lämnade skiljde sig mycket åt mellan olika individer.
– Det var ofta ett svårt beslut, inte bara inom Jehovas vittnen. En del unga gick ut och in i sitt samfund i flera års tid, det accepterades ofta.
Forskarna intervjuade också föräldrar, som avvaktande följde med sina barns tvivel.
– Ofta hade föräldrarna en mer positiv uppfattning om sina barns tro, än vad barnen själva gav uttryck för.
”Jehovas vittnen kunde ändra dopreglerna”
Att man inte längre får träffa medlemmar som lämnar församlingen är inte särskilt vanligt, utan kutym endast i ett par andra samfund förutom Jehovas Vittnen.
– Min uppfattning är att det också inom Jehovas vittnen finns olika tolkningar av hur strängt man ska förhålla sig till reglerna kring umgänge med personer som lämnat församlingen.
Liselotte Frisk menar att samfundet självt kunde agera för att minska på problemen kring uteslutning. Ett sätt kunde vara att förändra dopreglerna. Jehovas Vittnen döper inte spädbarn, utan barnen döps först då de själva anses kunna ta ställning. Detta kan vara redan i 12-årsåldern eller tidiga tonåren.
– Det är ett livsavgörande beslut. Om man låtit döpa sig gäller de stränga reglerna om uteslutning om man lämnar församlingen. Barn som inte låtit döpa sig får träffa sina föräldrar och umgås, även om de lämnat församlingen. Församlingen kunde agera för att höja åldern för dop, så att den som döps kan förstå konsekvenserna.
Frisk har också intervjuat församlingsmedlemmar som ”gått under radarn” för att kunna leva ett friare liv, utan att helt lämna samfundet.
– De hade kanske flyttat och bytt hemförsamling, Där var man mera anonym och den sociala kontrollen var inte lika stark.
Samfund kan vara mycket slutna
För det omkringliggande samhället är det inte särskilt enkelt att förhindra att någon far illa inom ett religiöst samfund.
Enskilda församlingar kan vara mycket slutna. Den härva av sexuella övergrepp som uppdagades inom en laestadiansk församling i Jakobstad för några år sedan var ett tydligt exempel på hur man i första hand försökt reda ut en konfliktsituation inom samfundet, i stället för att vända sig till polis eller myndigheter.
– Man litar inte på samhället och vill inte heller ha negativa skriverier i media.
Men man vänder sig också till medierna för att söka upprättelse och framföra sin version. Varför är det viktigt?
– Det finns idag en medvetenhet om att det är bra om folk utanför samfundet förstår dem, att man inte har ett för högt spänningsförhållande till det omkringliggande samhället.
Som religionsforskare påminner Liselotte Frisk om att vara försiktig med begrepp som ”sanning”.
– Det är inte så att den ena synen på samfundet är mera sann än den andra. Det finns inte en enda sanning om Jehovas vittnen.
Källor: Sajten Uskonnot Suomessa, som upprätthålls av Kyrkans forskningscentral tillsammans med forskarnätverket för nya religiösa rörelser på uskonnot.fi
LÄS OCKSÅ:
Heidi lämnade Jehovas Vittnen, men återvände — ”Det liv jag levde utanför församlingen är bevis på att jag mår bättre inom gemenskapen”
Kommentaren: Jehovas Vittnen reagerade på artikel i somras
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.