SPT 26.11.2020 10:58

Coronapandemin har ökat rektorernas stress och minskat deras arbetsmotivation. Enligt den nya rektorsbarometern försämrades rektorernas välbefinnande i arbetet märkbart under coronatiden.

— Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer, i ett pressmeddelande.

Förra året uppgav 46 procent av rektorerna att de känner sig entusiastiska i arbetet men efter coronavåren utgör denna grupp endast 34 procent. Andelen entusiastiska rektorer har alltså minskat med nästan 25 procent.

I Katedralskolan i Åbo säger rektor Marianne Pärnänen att hon förstår att coronan upplevs som ett stressmoment.

— Det är annars också mycket jobb för en rektor och coronan är ytterligare ett fenomen som påverkar vardagen. Är man känslig för stress kan jag tänka mig att det här är en sak som gör att det känns extra tungt.

Arkiv/Monica Forssell

En femtedel av rektorerna är utmattade

Undersökningen visar att 48 procent av rektorerna riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan utmattade. En tredjedel av rektorerna upplevde en hög arbetsmotivation och låg arbetsrelaterad utmattning under coronavårens särskilda undervisningsarrangemang.

Ansvaret för studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen ska arrangeras på bästa möjliga sätt, tär på rektorernas krafter.

Vid Västersundom och Dickursby skolor i Vanda säger rektor Mia Förars-Pöytäniemi att energinivån inte är densamma som tidigare. Däremot känns jobbet mer värdefullt än någonsin. Marina Sjöholm som är rektor för Tölö gymnasium är inne på samma linje.

— Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. I fredags fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden som nu är på gång. I går fick ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gör att vi får ändra planerna igen.

Kattanrektor tar hjälp av mental träning

I Katedralskolan säger Pärnänen att hon själv inte har lidit så mycket av den ökade arbetsbördan.

— Jag är själv utbildad i mental träning och hoppas att jag lärt mig något av det så att jag bättre kan hantera stressen.

Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. Den första rektorsbarometern gjordes för 2019 på initiativ av Finlands rektorer (SuReFiRe).

ÅU/SPT

SPT

Dela artikeln